Syftet med statsbidraget till folkbildningen är inte att deltagarna ska få en yrkesutbildning eller att insatsen ska leda till arbete. Målen är andra och ytterst viktiga, skriver Monica Widman-Lundmark, ordförande för Studieförbunden med flera.

Svenska skolhuvudmän bör omedelbart börja använda AI-lärare (lärare med artificiell intelligens) i utbildningen. Det kommer bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemen med lärarbrist, skriver Mathias Sundin och Magnus Aschan från Warp Institute.

En undersökning visar att människor som genomgått yrkes­relaterade utbildningar har större chans att få och behålla ett jobb. Därför ­måste ­politiker stärka företags och individers incitament att utveckla den kompetens som krävs i framtiden, skriver Christer Hammar och Fredric Skälstad vid Almega utbildningsföretagen.

Uppfattningen att friskolor automatiskt bidrar till bättre skolresultat har visat sig inte stämma, skriver tre forskare.

”Problemet som uppstått gäller de 9 000 afghaner som fått avslag på sina asylansökningar men av riksdagen fått en ny möjlighet. Men så händer något unikt. En förvaltningsdomstol i Malmö vägrar att tillämpa lagen”, skriver statsvetaren Jan Strid.

I Alstad befarar ortsbor och föräldrar att skolan ska läggas ner på grund av beslut om att klasserna nu måste vara betydligt större. Men med flexibla lösningar kan även små skolor behållas, skriver Ylva Ekstrand (L), ledamot bildningsnämnden, och Sverrir Valgeirsson (L), ersättare bildningsnämnden.

Kent Wallén, ordförande i Nitus, skriver att med den nuvarande och kommande lärarbristen behövs vidgade satsningar.

”Att Hussein och många av mina elever lär sig svenska på ett par år är imponerande. Mycket imponerande rentav”, skriver Kim Larsson.

Planering av lektioner och samarbete mellan lärare är nyckeln till att påverka och förändra skolan eftersom det är här undervisningen produceras. Om vi vill att fler elever ska kunna mer och bättre så sker det genom lektionerna. Men våra resultat visar att få lärare har rätt möjligheter, skriver fyra forskare.

"Vi är, likt Skolverket, övertygade om att satsningar på språkinlärning är en god investering med flertalet positiva effekter för Sverige. Vi hoppas därför att regeringen följer Skolverkets rekommendationer", skriver sex debattörer.

”Alla friskolor som är religiösa har ett stort och allvarligt problem: det faktum att de är religiösa. Alla religiösa friskolor är faktiskt problemskolor”, skriver Sebastian Rasmusson.

”Själv fick jag en femma i betyg i svenska efter att ha varit tre år i Sverige, och jag har aldrig någonsin hört att detta skulle vara imponerande”, skriver Tomasz Striner ett debattinlägg.