En avgörande del i vårt arbete har också varit att kulturkanonen ska in i läroplanen, så att barn och unga på riktigt får möta och lära sig om de verk och traditioner som format Sverige. Det skriver Alexander Christiansson (SD). 

Genom att fler lärare är tillgängliga i klassrummen vid varje undervisningstillfälle så kan vi inte bara höja resultaten – vi kan också motverka utanförskap samt stärka elevernas delaktighet, tillit och framtidstro, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.

Utbildning kräver resurser och tid, men också tilltro till lärarnas kompetens. Jag behöver ingen general som ger mig en lista i form av kulturkanon, skriver gymnasieläraren Maja Laulund.

Mindre elevgrupper och hög lärartäthet är ingen lyxfråga. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att skapa studiero, minska behovet av akuta stödinsatser och ge fler elever möjlighet att lyckas, skriver Karin Hassle är musiklärare och specialpedagog.

Vi delar regeringens mål att stärka studieron, men vi tror att vägen dit går via långsiktiga investeringar i skolans ledarskap och personalens förutsättningar, inte genom symboliska förbud, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare. "Att öka andelen behöriga yrkeslärare är prioriterat", säger Maria Lilja, enhetschef på HR, om satsningen i Malmö.

Den nya lagen om bemannade skolbibliotek är ett steg i rätt riktning – men utan utbildade bibliotekarier riskerar den att bli tandlös. Regeringens passivitet hotar både likvärdigheten i skolan och tilltron till att lagar faktiskt gäller, skriver Anna Troberg, DIK. 

Resultaten sjunker – det vi behöver är tid för varenda unge, inte käcka rim från en minister, skriver Maria Wiman i en krönika.

Extra kurser för att få meritpoäng blir något som elever känner sig tvungna att välja för att kunna konkurrera, snarare än att få fördjupade kunskaper. Det skriver betygsutredare Magnus Henrekson i en replik.

En av samtidens ledande akademiker och skribenter, John Landqvist, gick hårt åt Pippi och ansåg verket ”pedagogisk undermåligt” och ”en samhällsupplösande smörja” när hon såg dagens ljus för första gången för 80 år sedan, skriver Erik Cardelus, fil. dr i språkdidaktik och legitimerad gymnasielärare.

Skolan behöver ta tillbaka kontrollen. Utvecklingssamtalen är ett exempel på detta. Elevansvar är bra men det har gått för långt när man låter tioåringar leda sina egna utvecklingssamtal och presentera framkrystade utvecklingsplaner på 20 minuter, skriver Maria Arkeby, Tankesmedjan Tiden.

De kommande åren blir ett stresstest för vårt skolsystem, men med rätt prioriteringar, mer samverkan och kloka politiska beslut kan vi höja kvaliteten och ge fler elever bättre kunskaper, samtidigt som vi värnar den svenska valfrihetsmodellen, skriver Marcus Strömberg, AcadeMedia.