De som argumenterar för att universitetsutbildning nästan enbart är signalering missar dock en faktor – bildning. Den breda bildningen som utbildning medför har värden som är svåra att ekonomiskt kvantifiera, skriver Jonas Grafström, forskare på Ratio och gästlektor på Luleå tekniska universitet.
Lärarnas kunskapsförmedlande roll har underminerats och ersatts av att verka som mentorer för elevens personliga utveckling. Skolan måste återta fokus på kunskap för att minska lärarbristen, skriver Emma Jaensson på ledarplats.
För folkhögskolorna innebär Sverigedemokraternas förslag att man får börja avveckla stora delar av verksamheten, menar Hans Mannefred,, folkbildare, fristående samhällsdebattör.
Är det verkligen skolans fel att lärare blir sexuellt ofredade? Kan mer resurser till skolan motverka detta? Vi borde i stället tala om föräldraansvar, barnuppfostran och hur mycket ansvar som kan lastas över på skolan, skriver Ingrid Lindow.
Det är illa nog att ha begripliga kunskapsmål i skolan som elever inte når upp till. Men om målen i sig är obegripliga så går det inte heller att bedöma huruvida eleverna når dem eller ej, skriver gästkolumnisten Johan Ingerö.
Utan skolhälsovård finns inte första linjens vård, det blir långa köer till BUP, ökad psykisk ohälsa, barns somatiska sjukdomar upptäcks ej, skriver Sophie Ekman, skolläkare Christinaskolan.
Om lärare inte kan tolerera att elever och föräldrar har andra uppfattningar än de själva är demokratin illa ute, skriver riksdagsledamöterna Robert Stenkvist och Aron Emilsson (SD) i ett svar till Joakim Nilsson.
Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.