Sverige ska ha Nordens bästa klassrumsdisciplin. Det handlar inte om hårdhet för hårdhetens skull, skriver Liberalerna.

Skolan är en av samhällets mest kraftfulla skyddsfaktorer. När den brister får det konsekvenser som sträcker sig långt bortom utbildningssystemet, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare och Katharina von Sydow, förbundsordförande, Polisförbundet.

Sydsvenskans avslöjande om skolor som skor sig på skattebetalarna visar på en vandel som underminerar samhället, skriver Jenny Maria Nilsson i en kommentar.

Många barn får vänta över ett år på att träffa logoped, ibland upp till tre år för utredning, och endast två regioner klarar vårdgarantin, larmar Logopedförbundet och Afasiförbundet/Talknuten.

Snart ska riksdagen rösta om reglering av lärares undervisningstid. Men en av motionerna inför omröstningen sticker ut, skriver Hanna Garberg och Thom Hunter: ”Väntar ett nytt skolsvek bakom hörnet”?

I dagens skoldebatt talar många om inkludering. Få talar om priset när inkluderingen misslyckas. Jag möter varje dag engagerade lärare, elevassistenter och elevhälsoteam som gör allt de kan för att hjälpa elever med omfattande behov. Men jag möter också barn som lever i ständig otrygghet i skolmiljön, skriver rektorn Martin Norman.

Betygsutredningen vill se en kalibrering: Lärarnas betyg justeras efter resultatet i de nationella slutproven. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar det är nödvändigt. ”Inte för att lärare inte kan bedöma, utan för att Sverige inte kan ha tusen olika måttstockar och sedan låtsas som om resultatet är likvärdigt”.

Det är hög tid att fler börjar ställa frågan om vilka de praktiska konsekvenserna egentligen blir för de egna barnens skolgång om de rödgröna partierna och Liberalerna får som de vill i fråga om fristående skolor. Det skriver Smedjans chefredaktör Svend Dahl.

S pekar ut de större utbildningsföretagen som syndabockar för svensk skolas problem. Det är en retorik som rimmar illa med verkligheten, där friskolor presterar höga kunskapsresultat och år efter år vinner människors förtroende, skriver sex fristående huvudmän inom utbildning. 

När tyngdpunkten läggs på frågebatterier uppstår lätt en övertro på metod. Som om tröskeln för att berätta främst handlar om hur frågorna formuleras, snarare än om vilka konsekvenser svaren kan få, skriver Dawan Raoof, lektor i polisiärt arbete vid Malmö universitet
, och Pernilla Ouis, professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad.

Förra året kom 10 000 internationella studenter till Sverige. Vi är några av dem. Men Sverige har blivit kallt, och vår plats här osäker. Nya striktare regler gör att fler av oss riskerar att skickas ut, vilket vore en enorm förlust för svensk forskning och kompetensförsörjning, skriver 82 studenter vid Karolinska institutet från världens alla…