Pojkar har aldrig tidigare i världshistorien uppfostrats mer som flickor än i dagens genuscertifierade Sverige. Samtidigt har skillnaden på prestation i skolan aldrig varit större mellan könen. Det finns biologiska fakta som genuspedagoger inte bör ignorera, skriver psykiatern David Eberhard.

Det går inte att utbilda och anställa lärare i den takt som arbetsuppgifterna ökar, skriver Daniel Braw på ledarplats.

I dag är tomma katedrar och vakanta tjänster verklighet på många skolor och förskolor. Den svenska lärarbristen är smolket i höstterminens glädjebägare, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Det är märkligt och förvånande att så få skolfrågor lyftes i år, jämfört med tidigare valrörelser. Men det finns anledning till att de frågor som lyftes var friskolorna och lärarnas arbetssituation, skriver Jon Nyhlén från Stockholms universitet.

Ett tydligt besked om att kommunerna får ersättning för alla kostnader som uppkommit under ansökningstiden – och ett tydligt besked att staten tar ansvar och är flexibla runt situationer som kan uppstå framöver. Det behöver våra medlemmar från regeringen för att gymnasielagen ska fungera, skriver Lena Micko och Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting.

Trots att katederundervisning och faktakunskaper anses vara förlegade finns det gott om bevis från hjärnforskningen för att det faktiskt fungerar bättre än vad vi tror, skriver läraren Isak Skogstad.

Det är svårt att bryta ett barns isolering på hemmaplan. Men det finns metoder som underlättar, skriver Krysmyntha Sjödin, psykoterapeut, och Marie Gladh, specialpedagog.

Ett 60-tal av totalt 170 fristående förskolor kan få mindre pengar när den nya resursfördelningsmodellen införs vid årsskiftet. Men att 5 000 barn kan förlora sin plats stämmer absolut inte, skriver Elisabet Nord, förvaltningsdirektör i Göteborg.

Ojämlikheten är den stora utmaningen för svensk skola och grunderna till det ligger djupt. Det handlar om effekterna av kommunaliseringen, friskolereformen och möjligheten för vinstdrivna skolkoncerner att driva skola, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Jag står fast vid mitt avståndstagande från sverigedemokraternas principer, så som de uttrycks i deras principprogram. Det skriver gymnasieläraren Joakim Nilsson i en slutreplik.

Nästa utbildningsminister kan inte nöja sig med fridolinska handhjärtan. Antalet elever som inte kommer in på gymnasiet är ett megaproblem, skriver Expressen på ledarplats..

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.