Skolor och huvudmän behöver få hjälp att bättre hantera situationen kring så kallade hemmasittare, elever som inte kommer till skolan. Ett sätt är att ta fram statistik och titta på de kommuner som hittat vägar framåt, skriver flera debattörer.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Elever från Jokkmokk och Pajala som flyttar till Gällivare respektive Kiruna står för den stora elevomflyttningen i gymnasiesamverkan Lapplands gymnasium. Men enligt Gällivares tillträdande kommunalråd Birgitta Larsson (S) är alla kommuner vinnare i samarbetet.

Den som sitter på en tjänst som lärare eller forskare och efter moget övervägande fortfarande är radikal relativist bör fundera på att självmant lämna högskolan. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Förväntansdokumentet på Stockholms föräldrar är onödigt och missriktat. Att fler föräldrar hör av sig till skolan och ställer krav beror förstås inte på att de är respektlösa, utan på att skolan inte fungerar och att staden inte tar sitt ansvar för detta, skriver Anna Quarnström, jurist och engagerad i funktionshinderfrågor, i en replik.  

Lösa skolsegregationen och en satsning på skolledares löner. Det är två uppgifter för den nya utbildningsministern, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

I veckan sände Kalla Fakta ett reportage om så kallade hemmasittare. Det blev smärtsamt uppenbart att det som länge avfärdats som oskyldigt skolk har blivit ett växande samhällsproblem, skriver Amanda Broberg på ledarplats..

Huvudmännen bär ett tungt ansvar för att över 5 500 barn inte går i skolan. Här krävs skärpning och ett tydligare elevperspektiv. Skaffa er kunskap och bygg upp kompetens så att skolgången kan anpassas. Alla barn ingår i skoluppdraget och de som behöver har rätt till stödinsatser, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i behov.

Kalla Faktas reportage träffar hårt i magen. Det handlar om minst 5 500 barn som tidigt slås ur den skola som ska vara för alla. De är utbrända och slutkörda och många har funktionsnedsättningar som adhd, autism och språkstörning. Vi vet att mörkertalet är stort och att det personliga lidandet är enormt. Hur kan detta tillåtas…

Folkhögskolor behöver rusta sig genom fortbildning i demokrati och mänskliga rättigheter, skriver Benton Wolgers i sin krönika.

Den auktoritära ledaren ser kompromisser som en svaghet medan demokraten ser det som en styrka, skriver Staffan Myrbäck, redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan.

Jag har länge funderat över varför det kulturella skapande som sker på landets alla folkhögskolor nästan aldrig finns representerat i media, skriver Bernt Gustavsson i sin krönika i Folkhögskolan.