Förväntansdokumentet på Stockholms föräldrar är onödigt och missriktat. Att fler föräldrar hör av sig till skolan och ställer krav beror förstås inte på att de är respektlösa, utan på att skolan inte fungerar och att staden inte tar sitt ansvar för detta, skriver Anna Quarnström, jurist och engagerad i funktionshinderfrågor, i en replik.  

Lösa skolsegregationen och en satsning på skolledares löner. Det är två uppgifter för den nya utbildningsministern, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

I veckan sände Kalla Fakta ett reportage om så kallade hemmasittare. Det blev smärtsamt uppenbart att det som länge avfärdats som oskyldigt skolk har blivit ett växande samhällsproblem, skriver Amanda Broberg på ledarplats..

Huvudmännen bär ett tungt ansvar för att över 5 500 barn inte går i skolan. Här krävs skärpning och ett tydligare elevperspektiv. Skaffa er kunskap och bygg upp kompetens så att skolgången kan anpassas. Alla barn ingår i skoluppdraget och de som behöver har rätt till stödinsatser, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i behov.

Kalla Faktas reportage träffar hårt i magen. Det handlar om minst 5 500 barn som tidigt slås ur den skola som ska vara för alla. De är utbrända och slutkörda och många har funktionsnedsättningar som adhd, autism och språkstörning. Vi vet att mörkertalet är stort och att det personliga lidandet är enormt. Hur kan detta tillåtas…

Folkhögskolor behöver rusta sig genom fortbildning i demokrati och mänskliga rättigheter, skriver Benton Wolgers i sin krönika.

Den auktoritära ledaren ser kompromisser som en svaghet medan demokraten ser det som en styrka, skriver Staffan Myrbäck, redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan.

Jag har länge funderat över varför det kulturella skapande som sker på landets alla folkhögskolor nästan aldrig finns representerat i media, skriver Bernt Gustavsson i sin krönika i Folkhögskolan.

I en trygg kontext där vi delar erfarenheter och möter andras perspektiv händer något med oss människor skriver Mats Tängermark, förbundsstyrelseledamot i Förbundet Folkhögskollärarna.

Lärarstudenter får alldeles för lite undervisningstid. Ersättningen till dessa är nu så låga att lärosätena ofta inte har råd att relatera utbildningsmomenten till läraryrket, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Maria Guthke, vice ordförande Lärarförbundet Student.

Fjärrundervisning ger, paradoxalt nog, en större närhet mellan lärare och elev än klassrumsundervisning. Eleverna blir mer fokuserade och de som brukar vara tysta i klassrummet pratar via skärmen, skriver Napat Khiyapat, förstelärare i fjärrundervisning.

Det kostar pengar att ha mindre klassar med anpassad undervisning för dessa barn. Assistenter och speciallärare kostar pengar. Men barn som går miste om sin utbildning på grund av skolans bristande förmåga att anpassa sig kostar än mer, inte minst på lång sikt. De riskerar att slås ut tidigt och får svårare att klara sig…