Regeringen omedelbart måste agera för att ge både elever och lärare möjlighet att förstå och hantera AI. Vi presenterar sju nödvändiga åtgärder för detta, skriver flera debattörer.

Sedan 2025 är det lagstadgat att skolbibliotek inte bara ska finnas – de ska vara bemannade med utbildad personal och vara en del av skolans pedagogiska arbete. Det går inte att uppfylla den lagen med illusioner, skriver bibliotekarierna Magdalena Ivarsson och Sten Ivarsson.

En omfattande ökning av antalet kuratorer och psykologer i skolan skulle stötta elever. Så har det inte blivit. Tiden ägnas främst åt lärarna och organisatoriska frågor, skriver debattörer.

Allt fler ekonomistudenter saknar grundläggande kunskaper i matematik. De kan inte sådant som de borde ha lärt sig redan i grundskolan, så nu måste universitet och högskolor lägga resurser på att hjälpa dem att fylla kunskapsluckorna, skriver representanter från ekonomiska utbildningar.

Vi kan inte tvinga fram lärande på ett enkelt sätt. Genom att sätta press på elever med fler läxor, fler prov och tätare uppföljningar riskerar vi att skapa ytliga prestationer snarare än genuin kunskap, skriver läraren Keltoum Bentaher Oulehri.

Nyligen kritiserade justitieombudsmannen (JO) Halmtads kommun efter att en rektor kallat upp en lärare som skrivit om in arbetssituation på Facebook. ”Om inte lärare och skolpersonal deltar i skoldebatten kommer skolpolitiken utformas i mötesrum, långt bort från vår verklighet”, skriver krönikören Linnea Lindquist.

Ambitionerna för fritidshemmen har under lång tid höjts – samtidigt som förutsättningarna försämras. Lärare i fritidshem är splittrade mellan en mängd uppdrag. När samtidigt utbildningsnivån på de anställda sjunkit drastiskt de senaste tio åren blir det eleverna som får betala priset, skriver fem lärare i fritidshem.

Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april. Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolorna, ser med oro på beslutet och beskriver det som djupt beklagligt.

Vilka effekter normrelaterade uppgifter/prov får för elevernas inlärning och betygens likvärdighet är fortfarande en blind fläck i Sverige, skriver Per Måhl, lärare och författare.

Skolan kan inte vinna kampen mot det konstanta flödet av dopaminkickar från Tiktok, Snapchat och Youtube. Hela samhället måste ta ansvar. Men skolan kan erbjuda något annat, skriver slöjdläraren.

Eleverna förväntas härma lösningar och memorera tillvägagångssätt genom upprepad träning. Det leder till en ytlig förståelse, där matematiken reduceras till mekaniska upprepningar, skriver matematikläraren Pooya Mehrpooyan.

Det har blivit mer accepterat att låta barn slippa närvara i skolan. Föräldrar anmäler oftare frånvaro. Det är en utveckling som måste motarbetas och föräldrar måste ta större ansvar, skriver Jan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stad.