Den tillträdande regeringen slipper i vart fall den kris som hade inträffat om Migrationsdomstolen hade underkänt den så kallade gymnasielagen, skriver Martin Tunström på ledarplats.

För att få fler att läsa moderna språk på avancerad nivå bör ämnet bli obligatoriskt på högskoleför­beredande gymnasieprogram, ­skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Kent Fredholm, Språklärarnas riksförbund.

Marknadstänkande är inte en bra lösning inom skola och vård. Affärsdrivande företag inom skattefinansierad verksamhet fungerar bara om den som väljer också är den som betalar, skriver läsaren Erik Wellton.

Idag kom beskedet att Migrationsöverdomstolen godkänner den omdiskuterade gymnasielagen. För de unga vuxna som omfattas av lagen innebär det att de senaste månadernas mycket svåra situation är över. Frågan är hur vi undviker att åter igen hamna i en migrationsrättslig röra, skriver doktoranden Louise Dane.

Som skolledare är jag väldigt medveten om att lärares arbetsbelastning har ökat över tid. Vid några tillfällen har jag bett lärare att skriva ner vad de gör under en vecka. Det har resulterat i en lista med arbetsuppgifter, men det har ändå inte riktigt förklarat den stress som lärare idag ofta känner över sin arbetssituation,…

Läsning är grunden för att kunna delta i demokratin. Att sätta sig in i komplexa sammanhang, förstå sin omvärld. Och att göra motstånd mot rasism och sexism var den än visar sig, skriver Gustav Fridolin (MP).  

Jag menar att det är upp till bevis för den nya regeringen att ta det politiska ansvaret för skolan i Sverige och lägga fram tydliga förslag om framför allt ansvaret för skolans finansiering. För att klara av det behövs regionala statliga skolmyndigheter, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en ledare.

Vi betraktar gärna svensk skola som jämlik, som att den fostrar goda demokrater. Men i en skola som relativiserar kunskapsnivåer och fakta är det inte möjligt att uppnå jämlikhet – allting är ändå bara situationsbundet och subjektivt. Och då fostrar vi istället individer som är sårbara för demagoger och antidemokrater, skriver Paula Neuding, chefredaktör Kvartal,…

Isak Skogstads förslag är bra, men kan bli betydligt bättre. Den skarpa gränsen mellan godkända och icke godkända betyg leder till att det sociala uppdraget blandas med kunskapsuppdraget. Därför kan vi få mycket större effekt ur förslaget om vi gör som ledande skolforskare föreslagit och luckrar upp godkäntgränsen, skriver Markus Stoor, högstadielärare och doktorand.

Den som tror att 28 olika lärosätens uppläggning och innehåll för det stora antal lärarprogram som finns kan beskrivas med dessa tre lösryckta teser kan inte tas för annat än totalt okunnig. Eller för att använda Dousas eget favoritvokabulär: det är helt enkelt flummiga påståenden, skriver pedagogikforskaren Michael Tengberg.

Replik från Riksföreningen för skolsköterskor om elevernas hälsa.

De som argumenterar för att universitetsutbildning nästan enbart är signalering missar dock en faktor – bildning. Den breda bildningen som utbildning medför har värden som är svåra att ekonomiskt kvantifiera, skriver Jonas Grafström, forskare på Ratio och gästlektor på Luleå tekniska universitet.