De som har tillgång till ett bemannat bibliotek klara sig bättre i livet, skriver Anna Troberg, förbundsordförande i DIK – facket för kultur och kommunikation.

Sverige befinner sig nu i det europeiska bottenskiktet vad gäller att säkra högskolornas institutionella autonomi och frihet från politisk påtryckning. En ny regering måste ta tag i frågan om forskningens oberoende, skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Tiotusentals elever plågas och våndas över matten i skolan. Samtidigt vill politiker utöka antalet timmar med ännu mer undervisning i matte. Men att propagera för fler lektionstimmar i matte för alla elever leder ingen vart, skriver debattören Henrik Valentin.

Vad finns det mera för motsättningar eller invändningar gentemot en litterär kanon? Vårt nationella styrsystem för skolan innebär att en litterär kanon inte kan beslutas och föreskrivas lärare. Den bör mera ha karaktären av en lista att inspireras av. Vi i Sverige överlämnar till de professionella lärarna att välja arbetssätt och även innehåll, skriver skoldebattören Åsa…

Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Ett fördjupat samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting behövs för att stärka utbildning och forskning inom universitetssjukvården. Det skriver Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver, skriver prefekten B-O Molander.

De 650 miljonerna till matematiklyftet har inte ökat elevernas matematiska färdigheter. Det visar vår studie på 3100 grundskoleelever. Nu krävs tidig och intensiv specialundervisning riktad till de lägst presterande eleverna, skriver Bengt Holmgren, specialist i pedagogisk psykologi.

Vi på Svenskt näringsliv vill gärna vara med och bidra i detta komplicerade politiska läge med förslag och ideér för en bättre skola och kompetensförsörjning i Sverige, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom.

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.