I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.

”Det är ett stort problem för skolan att den har blivit politiskt intressant – det innebär att alla partier försöker profilera sig i olika skolfrågor”, skriver Per Kornhall.

”Vi som undervisar i helklass kan inte ge en-till-en-undervisning till 28 elever samtidigt, eller förväntas skjuta upp prov till höger och vänster för att Olle har en dålig dag.” Ulrica Björkblom Agah ser problem med att vårdnadshavare och elever fått inflytande över skolan.

Socialdemokratiske debattören Payam Moula försvarar partiets integrations- och flyktingpolitik. Han menar att politikerna har lyssnat på dem som bor nära, dem som vet hur verkligheten ser ut.

Som skolledare i Borås ser vi hur budgeten under åratal varit underfinansierad. De tilläggsbudgetar och ”satsningar” som nämns är i praktiken bara brandsläckning för att nå upp till en nivå som ändå inte är acceptabel, skriver Anna Wikman och Bosse Leskinen, Sveriges Skolledare.

Det lilla utrymmet vi har att reflektera som skolledare kryper allt som oftast till ett minimum. Men tid till eftertanke bör kunna ingå i vår vardag, skriver skolledaren Amanda Hurst.

”Att vara snäll är inte samma sak som att vara bortklemande, mesig och curlande. Jag vänder mig emot de kalla nordanvindarna som blåser i debatten. Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå”, skriver Maria Wiman som svar på Andreas Carlssons debattartikel.

Trots år av inflytande över skolpolitiken misslyckas Liberalerna med att leva upp till sina egna ideal. De har varken styrt med vetenskap eller löst skolans problem – tvärtom har de bidragit till att svartmåla skolan och öka polariseringen, skriver Magnus Erlandsson, doktor i statsvetenskap, och Claes Nilholm, professor emeritus i pedagogik.

Vi gruvarbetare i Malmfälten levererar årligen miljardintäkter till staten. Men när det gäller våra barns utbildning behandlas Malmfälten som ett undantag, skriver företrädare för gruvarbetare.

Få av högerns reformer har skadat Sverige så mycket som den svenska marknadsskolan. Ungefär var femte ung tar inte studentexamen inom tre år. Stora grupper slås ut helt, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Skolan är, och har alltid varit, kollektivistisk till sin konstruktion. Ändå behandlas gruppen ofta som problemet. Att värna undervisning i grupp är inte att bortse från individen. Det är att ta ansvar för helheten, skriver rektor Anna Lena Oscarson.

Vår drivkraft har alltid varit en jämlik och kompensatorisk skola där skillnader kan jämnas ut genom kvalitativ utbildning, skriver Amir Sajadi, grundare av Järvaskolan och stiftelsen Roya foundation, i en replik.