Liberalerna i regeringen genomför nu de största skolreformerna på 30 år. Det handlar om att vända en negativ utveckling för svensk skola som pågått i årtionden, skriver Fredrik Brange (L). 

Det är orimligt att var fjärde elev i grundskolan ska förvisas till särskilda undervisningsgrupper utanför klassrummet. Dessa förslag från en statlig utredning går tvärtemot forskning som visar att elever som får gå kvar i sina klasser klarar sig bättre, skriver sju forskare.

Vi som yrkesgrupp måste inte vara så förbannat duktiga hela tiden, skriver krönikören HP Tran om de extra uppgifter som läggs på lärarna.

Kulturskolan har ett helt annat uppdrag än skolan. Den är frivillig och lokalt beslutad, och bygger på barns och ungas egna intressen och drivkrafter. Det är en styrka, skriver Magnus Ekwall, Kulturskolerådets ordförande, i en replik.

Det florerar felaktiga rykten om specialpedagogens roll. Kanske är det inte så märkligt: både skolministern och utbildningsministern uttalar sig nedlåtande om yrkesgruppen. Kan det vara så enkelt att debattörer lydigt apar efter Liberalernas utspel? Eller är det tvärtom? skriver specialpedagogerna Elin Zlatanovski och Catharina Hetzer.

Höstterminen är här och min mejlkorg kommer åter att fyllas med mejl från kämpande föräldrar som vänder ut och in på sig för att få iväg sina barn till klassrummet, men också från lärare som känner sig otillräckliga när eleverna inte är på plats. För dessa elever är det dags att erbjuda undervisning i andra…

Vi diskuterar vinsttak i procent. Den verkliga frågan borde vara: varför tillåter vi överhuvudtaget att någon gör affärer av det mest grundläggande samhällsuppdraget vi har – utbildningen av nästa generation?, skriver debattören Kari Parman.

 I åratal har de tjatat på eleverna om att duscha efter idrotten, vädjat till vårdnadshavare om att skicka med handduk i gympapåsen. Ändå är det ingen som lyssnar, skriver Simon Eek på ledarplats.

Simona Mohamsson har tillträtt som partiledare för Liberalerna, något många ser som ett självmordsuppdrag. Men just de låga förväntningarna och partiets kris kan bli hennes största tillgång om de används rätt, skriver Bijan Fahimi, vd Tellusgruppen.

Sena ankomster, dåliga provresultat och frånvaro kan vara tecken på tvångsproblematik. I sommarens tv-serie Tvångstango (SVT) får författaren Amanda Romare behandling för sin OCD. Det är värdefullt att serien sprider kunskap om diagnosen, men det räcker inte. Vi efterlyser en nationell satsning på kunskapsspridning som skulle rädda många elevers skolgång, skriver företrädare för OCD-förbundet. 

En anmälningsplikt lik den i vården skulle ge skolledning och politiskt ansvariga tydlig återkoppling när skolan inte når elever med undervisning, föreslår debattörer från Attention.