Svenska högstadieelever toppresterar när det gäller samhällskunskaps- och demokratifrågor. Det visar en internationell undersökning som presenteras idag. "Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta", säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Svenska elever hör till den absoluta toppen i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortfarande stora.

Det är inte bara svenska elever som förbättrat sina kunskaper i samhällsfrågor. Samma trend märks i flertalet länder som deltog i ICCS för sju år sedan. EU-kommissionen vill använda undersökningen i kampen mot radikalisering och extremism.

Svenska elever toppresterar i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor – och har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. Det gläder både Skolverket och utbildningsministern. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper

De flesta verkar glädjas åt att svenska åttondeklassare är duktiga på samhälls- och demokratifrågor, men det höjs också varnande röster för att det inte får skymma de stora problem som skolan fortfarande brottas med.

Svenska elever hör till den absoluta toppen i ett internationellt kunskapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resultat markant sedan den förra mätningen. "Lärare och elever har all anledning att vara stolta", säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Men skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortfarande stora.

Kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv. (pdf)

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. Inget av länderna i den internationella undersökningen ICCS 2016 har statistiskt säkerställt bättre resultat än Sverige. Undersökningen visar också att Sverige är ett av de länder där eleverna förbättrat sina resultat mest jämfört med den förra undersökningen från 2009.

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.

Nazismen måste bekämpas på olika fronter. Vi måste stärka skolans demokratiska kraft i tre punkter: jämlikhet, kritiskt tänkande och demokratiska samtal, skriver Miljöpartiets Gustav Fridolin, Annika Hirvonen Falk och Elisabeth Knutsson.

Elevprojektet ”Varje människa kan göra skillnad” går ut på att ge insikt om mänskliga rättigheter. 30 containrar, så kallade kuber, placeras på skolor runt om i landet, alla med varsin mänsklig rättighet. Eleverna får sedan tolka och gestalta just sin rättighet.

Den mest effektiva medicinen mot intolerans och för demokrati är att satsa på skolan. Ett nytt medielandskap och ett samhälle i förändring gör att skolans demokratiska uppdrag kanske aldrig har varit så viktigt som nu, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Matilda Gustafsson, Lärarförbundet student.