Det är en viktig bildningsfråga och avgörande för demokratins framtid. Nu är det dags att undervisa om den våldsbejakande islamismens illdåd, skriver Birgitta Ohlsson (L), Ninos Maraha (L) och Olle Wästberg (L).

Ska vi vara oroliga för demokratin? Ja, när klyftorna och utanförskapet ökar finns det fog för oro. Det finns dock motmedel, inte minst genom ett aktivt och levande föreningsliv där olika åsikter kan mötas, stötas och blötas, skriver David Samuelsson, Studieförbunden för samverkan.

Det borde finnas ett mer grundläggande demokratiskt inslag i skolorna, något mer än att leka demokrati, skriver Olle Wästberg på ledarplats.

Sara Damber lämnade jobbet som skolchef efter en kraftig konflikt med politikerna. Nu har hon startat Youth 2020 för att hjälpa barn och ungdomar att ta tillbaka lite makt från just politiker. Den första finansiären är familjen Stenbeck.

I dagarna sjunger många svenska elever ”Den blomstertid nu kommer” och tar sommarlov. Men på andra håll intensifieras i stället debatten om skolan inför höstens val. Eva-Lotta Hultén lyfter på bänklocket och synar de värderingar som styr den svenska skoldebatten.

Kjell Åke Prytz, författare och docent i fysik, skriver om hur bristen på naturvetenskapligt tänkande hotar demokratin. Han efterfrågar en radikal nyordning i den svenska skolan.

Framväxten av en aggressiv chauvinistisk nationalism, växande antisemitism och religiös fanatism utmanar vår demokrati. I ljuset av detta är skolans demokratiuppdrag allt viktigare. Men för att skolan ska lyckas med detta krävs stora förändringar, skriver Hédi Fried, Christer Mattsson och Åsa Fahlén.

Hur kan man tala om demokrati, makt, resurser och rättigheter valåret 2018? Unga Klaras föreställning Torget både krånglar till och vecklar ut tankarna.

Politiska bokbord har varit ett naturligt och regelbundet inslag i skolorna under många års tid, skriver företrädare för sex politiska ungdomsförbund i Lund.

Skolan har inte som uppgift att vara en arena för politiska partiers rekrytering. Det skriver rektorerna för de kommunala gymnasieskolorna i Lund.

Vid valet 2010 rådde en stor osäkerhet om vad som gällde och många rektorer förbjöd partier på skolorna. Men nu är uppmaningen från gymnasieministern den omvända. (webb-radio)

Skolan har inte som uppgift att vara en arena för politiska partiers rekrytering. Det skriver rektorerna för de kommunala gymnasieskolorna i Lund.