När skolorna nu snart börjar måste det vara slut på alla oetiska pedagogiska experiment, skriver Alf B Svensson som ångrar att han själv som skolpsykolog inte protesterade mer.

Östra Göinge kommunen tar hjälp av en konsult för att analysera skolverksamheten. Samtliga lärare kommer att analyseras ute i klassrummen. "Forskningen säger att det är i klassrummet det händer, och det är där vi måste jobba med kvaliteten", säger skolchef Ulla Wram.

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal. "Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning", säger han.

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller. Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

Jenny Svenssen skrev att ”Flumskolan är inte på tillbakagång – svensk skola drar bildning i smutsen”. Jag känner igen mig i frustrationen över dagens pedagogiska metodik. Möjligheten att nå kunskapskravet att ge eleverna god analysförmåga blir alltmer en utopi, skriver Ann-Christine Påhlson, legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska.

Det är skillnad på "kunskap" och "information", skriver Jenny Svenssen. Med enbart googlad fakta kan elever varken förstå, analysera eller vara källkritiska. För det krävs kunskaper.

Alla högstadielärare borde verka som språkutvecklare i sitt skolämne och lärarnas fortbildning bör vara anpassad efter elevernas olika behov. Det är orimligt att ansvaret för fortbildning i dag ligger på den enskilda lärarens ork att skaffa sig den på fritiden, skriver läsforskarna Gunilla Molloy och Barbro Westlund.

Sedan fem år tillbaka har gymnasieelever från Kramfors haft modersmålsundervisning via länk från Uppsala, trots att det inte var tillåtet. Från första augusti blir modersmålsundervisning på entreprenad lagligt.

En pedagogik inom skolvärlden går ut på att man inte ska rätta barnens stavfel – för då försvinner berättarglädjen. Jag tycker detta är helt felaktigt. Man behöver ett bra skriftspråk för att klara sig i samhället.

Värdeskapande lärande är en ny lärfilosofi som politiker och andra kan använda sig av för att skapa ett utbildningssystem där elever och studenter lär sig kunskaper bättre, skriver bland andra Martin Lackéus, doktorand i entreprenöriell utbildning, Chalmers Tekniska Högskola.

Två lärare i varje klassrum skulle ge barnen ökade kunskaper. Tvålärarsystem kan komma att provas på Särlaskolan i Borås.

Går det egentligen att ha för roligt samtidigt som man lär sig nya saker, eller är det snarare så att lusten att lära bör bejakas då den förbättrar inlärningen och därmed också skolan? Det skriver Melanie Malmgren , elev i årskurs åtta i Fjällenskolan, Järfälla.