Digital kompetens ska in i den svenska skolan. Men mycket av ljuset hamnar i dag på programmering, själva görandet. "Men det gäller att också förstå vad ett program är och hur det påverkar oss i vardagen", säger forskaren Linda Mannila.
Med hjälp av en webbkamera har Gulla Schornack i Kramfors utvecklat elevernas tyska i Dorotea, 20 mil bort. Det strider mot lagen, men för lärarna handlar det om elevernas rätt till utbildning.
En dator per elev, en lärplattform och appar. Så ser dagens recept i skol-it ofta ut. Men på Bett förebådas något annat – att eleverna frigör sig från skärmarna.
På Munktorpsskolan utanför Köping har man sedan terminsstarten infört nya regler kring mobiltelefoner. Under skoltid råder mobilförbud för eleverna – ett förbud som uppskattas av lärare men också en hel del elever.
En skola som vill ge elever bättre självförtroende med det skrivna ordet bör satsa på god undervisning i välskrivning i stället för på läsplattor till alla, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.
Över 12 miljoner Rasberry Pi-datorer har sålts världen över. Och skolan är ett av de ställen där de har tagit plats. "Vi har en fantastisk community ute i skolorna", säger Philip Colligan, vd på Raspberry Pi Foundation.
Nu har skol-it-konferensen Bett dragit igång i London. Här trängs stora och små utställare från hela världen. Och framtiden för skol-it är inte bara att sätta barnen framför en skärm.
Lektionstiden försvinner och tekniken strular ute på skolorna i Östhammars kommun. Detta trots att lärarna sedan länge har larmat om det kraftiga teknikproblemen.
En nationell skol-it-strategi är på gång men ännu har regeringen inte kommit till skott. Och nu börjar tålamodet tryta bland kommunerna. SKL vill skynda på utvecklingen och bli mer involverat i arbetet med skolans digitalisering.
Att kunna använda digitala verktyg är i dag lika viktigt som att kunna läsa och skriva. Därför måste vi stärka och analysera digitaliseringen av skolan och förskolan. Det ska bidra till ökad jämlikhet, skriver bland andra Karin Pleijel (MP).