Vi har inte råd att låta våra svenska elever halka efter när det gäller den digitala kompetensen. Vi moderater kommer aldrig spara på skolan. Vi vill se en IT-strategi värd namnet och förväntar oss att regeringen lyssnar på Skolverkets förslag.
Regeringens lagförslag om att det ska bli tillåtet för kommuner att köpa fjärrundervisning av andra huvudmän är undermåligt. Beredningen har sådana brister att Lagrådet anser att förslaget inte håller måttet för att bli en lag.
Artificiell intelligens och mänsklig interaktion ska hjälpa elever att bli bättre på matematik. Till höstterminen lanserar Malmöbolaget Learner sin nya utbildningsplattform.
De digitala innovatörerna och investerarna har hittat ett nytt favoritområde: Skolan. Just nu satsas miljoner på företag som lovar bättre och mer effektiva läromedel.
På en lapp i lärarens arbetsrum stod lösenordet till skolans datasystem. En elev såg det, tog sig in i systemet och ändrade omdömen om sina skolkamrater.
Jeanna Thorslund, jurist och expert på informationssäkerhet på Sveriges kommuner och landstings (SKL), ser gärna att skolpersonalen skärper kontrollen över de interna datasystemen.
Skolverkets strategi för digitaliseringen av skolväsendet är tafatt, visionslös och uppvisar en sällan skådad beslutsrädsla, skriver Claes Magnusson, rektor Malmö Yrkeshögskola.
”Chockerande nog finns det i dag inte en enda undersökning som helt friskriver tekniken från hälsokonsekvenser då hela klasser av barn dag efter dag sitter vid trådlöst uppkopplade datorer.”
Om Skolverkets nya förslag på en nationell IT-strategi ska bli framgångsrik måste vi veta varför skola och förskola ska digitaliseras. Att bara fokusera på teknik, likvärdighet och effektivitet räcker inte, skriver Sara Berglund och Mats Olsson, Malmö högskola.
Sedan i höstas får eleverna i årskurs tre på Maria Montessori-skolan i Lund, som ingår i Pysslingen Skolor, undervisning i programmering. Undervisningen sker inom fritidsverksamheten och är mycket uppskattad bland eleverna.