Digital kompetens ska in i den svenska skolan. Men mycket av ljuset hamnar i dag på programmering, själva görandet. "Men det gäller att också förstå vad ett program är och hur det påverkar oss i vardagen", säger forskaren Linda Mannila.
Med hjälp av en webbkamera har Gulla Schornack i Kramfors utvecklat elevernas tyska i Dorotea, 20 mil bort. Det strider mot lagen, men för lärarna handlar det om elevernas rätt till utbildning.
En dator per elev, en lärplattform och appar. Så ser dagens recept i skol-it ofta ut. Men på Bett förebådas något annat – att eleverna frigör sig från skärmarna.
På Munktorpsskolan utanför Köping har man sedan terminsstarten infört nya regler kring mobiltelefoner. Under skoltid råder mobilförbud för eleverna – ett förbud som uppskattas av lärare men också en hel del elever.
En skola som vill ge elever bättre självförtroende med det skrivna ordet bör satsa på god undervisning i välskrivning i stället för på läsplattor till alla, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.
Över 12 miljoner Rasberry Pi-datorer har sålts världen över. Och skolan är ett av de ställen där de har tagit plats. "Vi har en fantastisk community ute i skolorna", säger Philip Colligan, vd på Raspberry Pi Foundation.
Nu har skol-it-konferensen Bett dragit igång i London. Här trängs stora och små utställare från hela världen. Och framtiden för skol-it är inte bara att sätta barnen framför en skärm.
Lektionstiden försvinner och tekniken strular ute på skolorna i Östhammars kommun. Detta trots att lärarna sedan länge har larmat om det kraftiga teknikproblemen.
En nationell skol-it-strategi är på gång men ännu har regeringen inte kommit till skott. Och nu börjar tålamodet tryta bland kommunerna. SKL vill skynda på utvecklingen och bli mer involverat i arbetet med skolans digitalisering.