Falkenberg var 2007 först i Sverige med att införa egna datorer till alla elever från och med högstadiet. HN besökte Falkenbergs gymnasieskola för att se hur datorerna används i undervisningen idag.
Införandet av en-till-en-datorer har hanterats väldigt dåligt i Sverige. Detta hävdar Per Kornhall, skolutvecklare och författare, som har engagerat sig i frågan. Nu har OECD kommit med en analys som ger honom rätt.
Programmering är kul tycker mellanstadieeleverna på Kramforsskolan. De introduceras nu i programmeringsspråket Scratch av elever på Ådalskolan i Kramfors i ett rätt speciellt samarbete.
Under EU Code Week har omkring 140 kodevent genomförts på skolor i Sverige. Inom AcadeMedia har gymnasieelever satt sina kunskaper på prov genom att undervisa grundskoleelever i programmering.
Hon är svenskläraren som blev en förespråkare för programmering i skolan. Hör Karin Nygårds, eldsjälen bakom projektet Hacka läroplanen/Teacherhack, från Webbdagarna Offentlig sektor. (webb-tv)
De flesta digitala läromedel som används i skolan idag är dåliga och testar bara kunskap som eleverna redan kan. Det säger forskaren Björn Sjödén som granskat olika datorprogram i en avhandling. Och han får delvis medhåll av matte- och dataläraren Mikael Bondestam i Gävle.
Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby jobbar med en tydlig digitalisering av utbildningen och lägger vikt på att skolans lärare ska ta vara på koncept och kompetens i näringslivet.
Estland, England och Finland satsar på programmering redan i grundskolan. I Sverige är ämnet än så länge bara obligatoriskt på en inriktning av teknikprogrammet som lockar runt 3 200 elever per år. "Programmering borde vara ett gymnasiegemensamt ämne, inte ett marginaliserat specialistämne", säger läraren Clas Örjan Spång.