Förvaltningsrätten går på Datainspektionens linje. Om föräldrar ska ta del av integritetskänsliga elevuppgifter via internet räcker inte ett vanligt lösenord.

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att utforma en nationell it- och digitaliseringsstrategi. I uppdraget ingår att införa programmering i grundskolans kursplan.

En ny Pisa-studie visar att det finns ett samband mellan stort användande av internet i skolan och sämre resultat. "Jag är inte förvånad, säger Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).  

Tegelhagens skola i Sollentuna vänjer eleverna vid det digitala samhället redan från första klass. "Men det blir inte höga kunskapsresultat bara för att man sätter in ett gäng datorer eller lärplattor i klassrummet", säger Eva Ulmander Eriksson, förstelärare på skolan.

När en forskargrupp gjorde en genomgång av de 100 populäraste utbildningsapparna inom matte och svenska blev över hälften underkända. Enligt forskaren Björn Sjödén är uppskattningsvis 90 procent av de digitala lärverktyg som finns på nätet i dag bara testverktyg.

Rätt använda kan datorer och internet vara en öppen port till mer kunskap i skolan. Men alltför flitig användning kan få eleverna att tappa fokus och ge sämre resultat.

Digitali­seringen av skolan är en stor utmaning. Alla elever och lärare ska ha möjlighet att använda ett brett, varierat och utmanande utbud av digitala resur­ser, skriver flera debattörer.

Sverige har halkat efter när det gäller it i skolan, trots hög kompetens i övriga samhället. Hur ska skolan bli digital? Hur sak den nya tekniken användas?

Nu ska alla gymnasieelever i Ronneby kommun få tillgång till digitala läromedel. 6,2 miljoner kronor kostar satsningen som ska ta Ronnebyeleverna in i framtiden.

Mycket arbete pågår för att utveckla skolan med digitalisering. Tillgången till infrastruktur är relativt god, men det strategiska arbetet och användningen av verktygen behöver förbättras.

Summorna som läggs på läromedel varierar kraftigt mellan kommunerna, visar en rapport från Lärarnas riksförbund som också varnar för att tryckta böcker får stå tillbaka för att skolorna ska ha råd med datorer och läsplattor.

Rubriken till Lennart Swahns debattartikel på DN åsikt 21/9 låter vid en första anblick mycket rimlig. ”Lärarna får felaktigt skulden för skolans försämring.” Men i sin goda intention att rentvå lärarna lyckas Swahn dessvärre även frånta oss inte bara en påklistrad skuld utan även vår egen profession; skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet i en replik.