Mellan Luciatåg och julavslutningsförberedelser pågår en annan febril aktivitet i skolan dessa dagar; signering av betyg. En liten fråga kanske man kan tänka, men den är faktiskt en del av den administrativa börda för lärare och rektorer som många vill minska, skriver Monica Sonde, SKR.

Regeringen måste säkerställa en bred kompetensutveckling kring AI, tydliga riktlinjer för skolledare och skolan behöver tillräckliga resurser. Det menar Linnéa Plöen Casterud, ansvarig för skolans digitalisering på Sveriges Skolledare, efter AI-kommissionens slutrapport.

”Genom att ta fram en ny digitaliseringsstrategi ges lärare möjlighet att använda adekvata verktyg för att förbättra elevernas läranderesultat”, skriver forskarna som presenterar insikter från en longitudinell forskningsstudie.

Ett digitalt monster eller en rättvis kunskapsbedömning av landets skolelever. Åsikterna om de digitala nationella prov som från och med nu införs i sexan, nian och på gymnasiet går isär. En del lärare och elever tror det blir bättre, men facket tvivlar.

Det är en gåta varför Sveriges kommuner och regioner (SKR) förespråkar AI redan i lågstadieskolan. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Skolverket har bestämt att vi ska ha en ny digital plattform för nationella prov. Men systemet fungerar dåligt och stjäl tid från det vi egentligen ska göra, skriver gymnasielärare Karin Berg.

Många föräldrar anser att digitala läromedel underlättar inlärningen, medan lärare anser att de främst försvårar inlärningen. Därutöver använder sju av tio barn skärm i sängen innan de ska sova, medan endast fyra av tio läser en fysisk bok. Detta och mycket mer visar Internetstiftelsens rapport Barnen och internet. 

Miljöpartiets Camilla Hansén håller med om att skoldigitaliseringen ska bygga på forskning, men poängterar att deras utgångspunkter skiljer sig åt. Därtill finner hon det häpnadsväckande att skolans digitalisering inte skulle ha något med samhällets övriga digitalisering att göra, och menar att Agneta Gulz verkar vilja rädda regeringens heder.

För barn och unga i Sverige är internet en självklar del av vardagen och det finns ingen tydlig gräns mellan tillvaron framför skärmen och det övriga livet. Ny rapport om föräldrar, lärare, barn och skärmar. (pdf)

Digitala läromedel underlättar inlärningen, tycker många föräldrar. Tvärtom, säger lärare. Internetstiftelsens rapport Barnen och internet visar att lärare och föräldrar har en motsatt uppfattning i många frågor vad gäller skärmar och digitala läromedel i skolan.

Skärmen är vanligare än den fysiska boken vid läggdags för barn från mellanstadieåldern. Det visar en en ny rapport från Internetstiftelsen.I rapporten har de kartlagt skärmtiden för barn mellan åtta och 19 år.