I veckan skrivs nationella prov för första gången digitalt. Tanken är att de digitala proven blir permanenta i skolorna från och med 2027. Marcello Marrone, enhetschef på Skolverket, menar att det finns tre tydliga fördelar med att proven genomförs på det nya sättet.

På tisdag genomför hundratals gymnasieelever runt om i Sverige de nationella proven digitalt för första gången. Detta är en stor förändring i skolans värld som stärker rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna men också förenklar arbetet för lärare på sikt.

Har man ingen tid alls för skärmar på fritidshemmen så frångår man läroplanen. Det betonar forskaren Carolina Martinez. "Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här".

Ingen skärmtid. Det är i stort sett det som gäller på fritidshemmet Stranden i Uddevalla. "Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan", säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.

Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar. Hon tipsar om att göra tv-nyheter, träna bemötande i digitala spel och att programmera med de yngsta barnen.

Barn mellan 6 och 12 år bör inte använda skärmar mer än två timmar per dag, enligt Folkhälsomyndigheten. Även tiden på fritidshemmet ska räknas in, menar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Att gå ”från skärm till pärm” i skolan har blivit ett mantra som Liberalerna och Johan Pehrson upprepar gång på gång, skriver Kalle Sundin på ledarplats.

Två av tre fritidslärare har ingen skärmtid alls eller högst 15 minuter i snitt per dag på fritidshemmet. Men de flesta är emot att helt förbjuda ipads och mobiler, visar en ny enkät.

Rektor ved Ruseløkka skole forteller at skjermen er til hjelp når barn og voksne skal spise lunsj. Ved Nylund skole opplevde de også mer uro da de skrudde av TV-en. Men de gjør det likevel. 

Skolans upptagenhet med digitalisering och källkritik går emot varandra. Ska man kritiskt kunna värdera kunskap behövs först stora mängder kunskap. Det får man genom att läsa koncentrerat, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Om skolelever inte kan skilja fakta från propaganda – måste vi inte lära dem att hantera skärmarna bättre. Åsa Westlund (S) tycker att regeringens retorik går för långt och att man måste rusta eleverna mer. Fredrik Malm (L) menar i stället att skärmar i skolan trängt bort annan kunskap.