I det här avsnittet kollar vi status på skolans digitalisering och vilka förutsättningar lärare har för att lära ut digital kompetens. Kristina Alexanderson gästas av Christina Löfving som har forskat på hur lärare undervisar i digital kompetens. (webbradio)

Svenska elever halkar efter när det gäller digitala färdigheter och förståelse för AI. Det rimmar illa med strategin att fler ska bli duktiga på naturvetenskap, teknik och matematik, skriver Tobias Wikström i en ledare.

Digitaliseringen av skolan har gått för snabbt, utan tillräcklig eftertanke. Nu behöver vi våga göra tvärtom och lägga tillbaka den fysiska boken i barnens händer, skriver ämnesläraren Keltoum Bentaher Oulehri.

Skolan spelar en avgörande roll men kan inte ensam bära ansvaret för att alla barn och unga utvecklar digitala färdigheter. Lärande sker i dag också på fritiden: i ideella organisationer, föreningar och initiativ där barn och unga får utforska programmering, teknik och kreativt digitalt skapande i praktiken, skriver Tech Sverige, Helloworld, Kodcentrum, Linköping Science Park…

Den senaste tiden har flera barn och unga dömts efter att ha sprungit de kriminella gängens ärenden. För att stoppa barnen från att rekryteras, ska ett nytt digitalt verktyg hjälpa dem att göra de rätta valen.

Enkelte skoler har de seneste år låst computerne inde, så de ikke distraherer eleverne.

De har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar. I varje fall enligt Susanne Kjällander, docent i barn- och utbildningsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon är inte bekymrad över digitala verktyg i förskolan. "Undervisningen leds ju av kunniga lärare", säger hon.

Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia.

Läskrisen löses inte med fler läsprojekt – utan med färre skärmar. Vuxna måste ta bort det digitala bruset och våga säga nej, skriver GP på ledarplats.

Skärmberoendet bäddar för en ung generation som inte orkar och som har hjärnor formade av skrollande, korta klipp och pushnotiser, skriver läraren Erik Cardelus.