Läroboken måste åter bli norm i skolan. Från 1990-talet och framåt har det rått lite av vilda västern i svensk skola, på många plan. Ett av dem har varit läromedel. Skolorna har sparat in på skolböcker, inte sällan med argumentet att man i stället satsar på digitala verktyg. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

A variety of online professional learning options can help teachers get up to speed on the impact of artificial intelligence on education.

Rather than forbid students to use artificial intelligence, an English teacher shows them how they can use it in ways that support their learning.

Andreas Lieberoth har taget sig tid til at dykke dybt ned i forskningen om børn og unges brug af digitale medier. Han kan konstatere, at skærme betyder mindre for mistrivslen, end hvad debatten får os til at tro.

Den genomknäppa idén att klassrummen ska vara fyllda med skärmar i stället för skolböcker uppkom inte i ett vakuum. Det skriver Expressens ledarredaktion

Särskilt stöd tar tid och kraft som man hellre vill lägga på elev­insatser än på snåriga processkartor. Verksamhetsutvecklaren Monika Mattsson guidar mellan risker och möjligheter.

På Rinne­bäcksskolan i Kävlinge satsar man kraftfullt på både digitala och analoga läromedel. I skolbiblioteket finns 8 000 fysiska böcker och cirka 5 000 digitala. "Det ena kan inte utesluta det andra. Då hamnar Sverige på efterkälken", säger rektor Peter Westergård.

AI, artificiell intelligens, ökar stort i samhället, så även i skolans värld. På Eksjö gymnasium har lärarna ställt om sin undervisning. "Vi har inga betygsgrundande inlämningsuppgifter längre", säger gymnasiechefen Tomas Eliasson.

En digital betygs­hantering skulle leda till bättre service till medborgarna, bättre arbetsmiljö för skolpersonalen, mindre miljö­påverkan och lägre kostnader. Det skriver två digitaliserings­strateger.