Den genomknäppa idén att klassrummen ska vara fyllda med skärmar i stället för skolböcker uppkom inte i ett vakuum. Det skriver Expressens ledarredaktion
Särskilt stöd tar tid och kraft som man hellre vill lägga på elevinsatser än på snåriga processkartor. Verksamhetsutvecklaren Monika Mattsson guidar mellan risker och möjligheter.
På Rinnebäcksskolan i Kävlinge satsar man kraftfullt på både digitala och analoga läromedel. I skolbiblioteket finns 8 000 fysiska böcker och cirka 5 000 digitala. "Det ena kan inte utesluta det andra. Då hamnar Sverige på efterkälken", säger rektor Peter Westergård.
AI, artificiell intelligens, ökar stort i samhället, så även i skolans värld. På Eksjö gymnasium har lärarna ställt om sin undervisning. "Vi har inga betygsgrundande inlämningsuppgifter längre", säger gymnasiechefen Tomas Eliasson.
En digital betygshantering skulle leda till bättre service till medborgarna, bättre arbetsmiljö för skolpersonalen, mindre miljöpåverkan och lägre kostnader. Det skriver två digitaliseringsstrateger.
Regeringen vill göra förskolan skärmfri, satsar extrapengar på fysiska läromedel och skrotar planerna på digitala nationella prov på lågstadiet. Det är inte en dag för tidigt, skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist på ledarplats.
För fem år sedan fick en programmeringsutbildad rektor i Kramfors kommun nog av usla it-plattformar och utvecklade en egen. Sedan dess har den sparat tid och minskat stressen för både skolledare och lärare – precis som det var tänkt.
Ha tillit till professionen både när det gäller analog och digital kunskapsutveckling. Det menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare. Hon ifrågasätter regeringens förslag att ta bort alla krav på digitala verktyg i förskolan.
Har artificiell intelligens ersatt läraren? Nej, men en AI-bot kan göra en del av lärarens uppgifter om tiden inte räcker till. Helsingfors stad testar artificiell intelligens med en skräddarsydd AI-bot.