Alla tycks i dag överens om att mobilen är barndomens fiende nummer ett. Men vad säger egentligen forskningen? Artikelserien ”Dagens sanningar” inleds med en text om vår tids skärmalarmism, signerad pedagogikforskaren Elza Dunkels.

En robot som ska fungera som elevens ögon, öron och röst i klassrummet finns nu på Arenaskolan i Timrå. Den styrs via en surfplatta och placeras i klassrummet för att eleven ska kunna medverka på distans med känslan av att vara på plats.

”Jag tänker på mitt gamla fritidshem där vi hade en Minecraft-server under flera år. Jag tänker på hur värdefull den världen var, och vilka erfarenheter och kunskaper jag kunde erbjuda de barnen med hjälp av digitala verktyg”, skriver Jesper Nilsson, universitetsadjunkt.

Barn har alltid kämpat med ensamhet, press och utsatthet. Idag är det tydligare, synligare och konsekvenserna slår hårdare. Två parallella världar förstärker slaget: skolans värld och den digitala världen. Den ena världen utesluter inte den andra – vi vuxna måste förstå bägge två, skriver skolledaren Daria Ramzi.

Hackers are more likely to target educational institutions than private businesses, government survey shows.

Lättjans lockelse är nära – den pockar i varje skärm. Därför är det oroväckande att samvetsgrannheten ser ut att vara på nedåtgående. Om det är något vår AI-impregnerade tid kräver är det satsningar på tilliten i samhället, skriver Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan.

Bara vart femte barn på 18 månader klarar Folkhälsomyndighetens riktlinjer för skärmtid, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). – Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH.

Den första kullen med 30 förskolepedagoger har examinerats i danspedagogik vid LTU. Det innebär att Norrbotten är först i landet med danscertifierade förskolor – ett steg för att minska barnens skärmtid.

The Alpha School in Austin, Texas is hoping to revolutionise education forever, swapping teachers for laptop lessons and AI, and motivating pupils with cold, hard cash. Is this the future of education? (webbradio)

Hur väljer man lärverktyg som fungerar för elever med funktionsnedsättning? Och som fungerar med assisterande lärverktyg? Det gäller att undersöka saken på flera nivåer. Frida Karlsson, rådgivare på SPSM, förklarar.

Ibland räcker det inte att träna på det som är svårt. Då kan digitala lärresurser vara ett komplement. För elever med funktionsnedsättning kan de vara nödvändiga för att utbildningen ska bli tillgänglig.