En ny textrobot skapar på några sekunder välskrivna uppsatser i olika ämnen. Nu befarar lärosäten och skolor att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka.

Artificiell intelligens skulle redan i dag klara slarvigt formulerade tentafrågor. Inom kort kan AI utföra än mer avancerade uppgifter. Det är en revolution som utmanar hela universitetssystemet, skriver historikern Björn Lundberg.

Istället för att digitaliseringshetsa förskolor borde makthavarna fokusera på hur de kan minska barngrupperna så att förskollärarna får mer tid och resurser till att göra det de är bäst på, skriver debattören Hampus Jarnlo.

Den kan skrive artikler, analysere dikt og jobbe kreativt. Nå har lærerne sendt bekymringsmelding til Stortinget om «ChatGPT», som allerede er i bruk av norske elever.

Frågan om handskrift väcker känslor bland lärare. Här är några av de hundratals kommentarer vi fått in via vår enkät som besvarades av totalt 2 000 lärare.

Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer. "Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig", säger hon.

Idealet är att hitta en balans mellan dator och penna. Men alla är inte överens om hur denna balans ska se ut. Eller hur man når dit. "Jag tycker ändå att skolan blivit bättre", säger läraren och bloggaren Johan Lindström.

Håkan Danielsson, gymnasielärare i historia på anrika Katedralskolan i Lund, tog till sist ett radikalt beslut: alla datorer skulle bort under hans föreläsningar. Effekten? Bättre studieresultat – i synnerhet för de svagaste eleverna.

Det var skolan där traditionella läromedel betraktades som förlegade och där pennor inte skulle behövas i framtiden. Drygt tio senare har Tegelhagens skola i Sollentuna kvar både läroböcker och pennor – men de första åren i skolan skriver barnen bara på paddan.

Skolans förmåga att motverka radikalisering kan inte betonas nog, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Frankrike accepterar inte att personlig information lagras på amerikanska servrar.

I denna rapport beskrivs och analyseras sambanden mellan självskattat psykiskt välbefinnande och medieanvändning bland svenska barn i åldern 9–18 år, mot bakgrund av några demografiska faktorer och i förhållande till ett par andra skydds-/riskfaktorer som också kan ha betydelse för det psykiska välbefinnandet. (pdf)