Vad blir det för mat idag? Eller: vad ska vi göra? Det är frågor som förskolebarn i Kungsbacka kan ställa till en skärm. Tanken är att appen ska göra dem mer delaktiga i sin vardag, något som har testats under våren. Nu vill kommunen att det införs på alla förskolor i kommunen.

Nu måste Folkhälsomyndigheten ge rekommendationer kring användande av digitala medier för de yngsta barnen, skriver tio forskare i en slutreplik.

Skärmar ska användas som redskap för barnen, inte för konsumtion. Vi litar på att förskollärarna har kompetens att avgöra när digitala verktyg är lämpliga, skriver Skolverket i en replik.

Skärmarna påverkar våra liv – oavsett om vi är barn, unga eller vuxna. Förmodligen handlar lösningen om måtta och variation. Om att låta barnen leka både med kottar och med smarta appar, skriver Peter Gustavsson i en ledare.

WHO säger att barn under två år inte ska använda skärmar, alls. Riv upp Miljöpartiets vansinniga reform och låt förskolorna vara skärmfria, skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Digitaliseringen skapar enorma möjligheter – men också allvarliga distraktioner. Digitala verktyg kan användas på ett smartare sätt än idag, säger läraren och författaren Joakim Sveland.  

Barn under två år bör inte använda digitala medier överhuvudtaget, det skriver tio forskare på DN Debatt.Forskarna uppmanar Folkhälsomyndigheten att införa rekommendationer och pekar på studier som visar att mycket tid framför skärmar i de yngre åldrarna, försvårar barns lärande och försämrar deras språkutveckling.  

Tio forskare: Användning av diverse skärmar har negativa effekter på yngre barn. Trots det har Sverige bestämt att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg.

I dag fikk kunnskapsminister Tonje Brenna overlevert en rapport fra en ekspertgruppe om digital læringsanalyse. Rapporten belyser dilemmaer i møtet mellom digitale læremidler og utdanning.

Svårnavigerad, krånglig och fylld med tekniska problem. Missnöjet med Skolplattformen finns i alla användargrupper, enligt en ny undersökning som Stockholms stad gjort bland föräldrar, elever och skolpersonal. Svårigheterna bedöms leda till mer administration och otydlig kommunikation.

Jag har haft elever som erkänt att det i själva verket varit deras föräldrar som gjort uppgifter åt dem, skriver gymnasieläraren Göran Hestner i en replik.

Hösten 2021 genomförde SKR en enkätundersökningen till tusen personer anställda som lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer om deras inställning till digitalisering och hur situationen har upplevts under pandemin. (pdf)