Just nu pågår den Europeiska dyslexiveckan då extra strålkastarljus riktas på en diagnos som omfattar minst en elev i varje klassrum. Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson upplever att kunskapen om dyslexi har ökat, men fortfarande behövs mer kunskap och stöd i många skolor.

Idag inleds dyslexiveckan, med flera olika arrangemang runt om i landet. Niklas Hyland, journalist och tv-producent som låg bakom Utbildningsradions serie Dysseleksi – blind, blåst och bortgjord, har själv dyslexi och vet hur viktigt det är att få rätt stöd.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har granskat tester och insatser som används för barn och ungdomar med dyslexi. Gunilla Salo, rådgivare på SPSM har deltagit i arbetet, och jobbar nu vidare i projektet som tar fram ett faktablad för pedagoger och specialpedagoger.

Köerna för att få en dyslexidiagnos är långa i så gott som hela landet. Ett halvårs väntan är inte ovanligt – konsekvenserna blir missad undervisning och uteblivet stöd i skolan. För syskonen Nilsson i Malmö har skolgången periodvis varit en kamp.

Många barn med dyslexi upptäcks först i mellan- eller högstadiet. Med hjälp av teknik som mäter ögonrörelser ska barn med läs- och skrivsvårigheter fångas upp tidigare. Metoden är ny och ska för första gången testas i höst.

Vi vet väldigt lite om vad som fungerar och de metoder vi använder har vi inte utvärderat. Ingen av de metoder som används i Sverige är heller utvärderade. Man tar sig för pannan. Men det är klart – det är ju så vi också gör med skolreformer som drabbar en miljon barn, skriver Per Kornhall.

Mer forskning och tydligare riktlinjer för hur barn med dyslexi ska utredas. Det förordas i en ny studie som visar att det saknas vetenskaplig utvärdering av dagens metoder.

Trots att uppskattningsvis 5 till 8 procent av svenskarna har dyslexi är inget av de över 50 dyslexitester som används vetenskapligt utvärderat. SBU har samtidigt kommit fram till att barn som strukturerat övar kopplingen mellan språkljud och bokstäver kan förbättra förmågan att läsa, stava och förstå textinnehåll.

Denna rapport har inriktats på att utvärdera tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Då det inte finns en absolut gräns för läsförmåga (ordavkodning) hos personer med dyslexi sattes gränsen till den 10:e percentilen. Rapporten har gjorts på förfrågan från Socialstyrelsen och är en del av ett regeringsuppdrag.

SBU har sett över vilka pedagogiska metoder som hjälper vid läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Utöver att ljuda bokstäver är det oklart vad som fungerar.

De flesta pedagogiska metoder som används i skolan för att hjälpa barn och unga med dyslexi saknar vetenskapligt stöd. Det visar en ny rapport från SBU.

Det finns en uppsjö av behandlingsmetoder för barn med läs- och skrivsvårigheter. Men det enda som säkert hjälper är att öva på kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt. Det konstaterar SBU i en rapport.