Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. De har också lagligt stöd för en systematisk hälsobevakning genom elevhälsans skolsköterska och skolläkare. Barnen i förskolan saknar bägge dessa lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.

40 procent av tonårstjejer har järnbrist, visar en ny studie från Lunds universitet. Men kunskapen om ämnet är låg bland unga. Bristen kopplas främst till vegetarisk kost eller riklig mens, vilket kan orsaka trötthet och koncentrationssvårigheter. Docent och överläkare Klara Hasselrot föreslår att skolor ska ge mer information om järnbrist.

Generella läkarundersökningar i skolan kan låta som ett enkelt sätt att stärka barns hälsa. Men risken är att vi försöker lösa gårdagens problem – samtidigt som dagens lämnas orörda, skriver Charlotte Friberg, Academedia, i en replik.

Efter att skollagen förändrades 2010 ersattes skolhälsovård av elevhälsa. Men med det uppstod ett medicinskt tomrum för skolbarn, skriver tidigare skolöverläkare Sophie Ekman Wretlind.

När politiker pressar in psykisk hälsa i schemat gör man både elever och lärare en björntjänst, skriver krönikör Lotta Lundberg.

Saman Tahmas är där han ville vara som ung. Han bestämde sig redan i högstadiet – idrottslärare skulle han bli. Nu är han det, en ytterst närvarande sådan, en som kämpar mot psykisk ohälsa bland unga.

Kristdemokraterna brukade klaga på politikers klåfingrighet. Nu vill de kalla 80 000 friska elever till hälsosamtal, skriver Ledarredaktionen.

As hundreds of schools implement an automated monitoring tool, educators say that students can find talking to a chatbot ‘more natural’ than confiding in a human.

Flera unga personer i Bollnäs har den senaste tiden tagit sina liv. När SVT Gävleborg pratar med ungdomar på stan säger alla att man bör prata om tragedin. När vi ringer upp rektorerna för tre av stadens gymnasieskolor vägrar dock samtliga att ens förklara hur man hanterar frågan.