I Sverige erbjuds screening för nyfödda, mammografi för kvinnor och prostatakontroller för män. Men för våra skolbarn – där tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa är avgörande – saknas ett system, skriver debattörerna Sophie Ekman Wretlind, Maria Unenge Hallerbäck och Filippa Mannerheim.

Karolina mådde dåligt av stöket i skolan. När hon var 12 år tog hon sitt liv. Tre år senare slåss mamman Desirée Lilja för en bättre svensk skola, där alla elever blir sedda och får rätt stöd.

I Södertälje ansvarar motsvarande 27 heltidsarbetande kuratorer för nästan 15 000 elever. En verklighet som ser ungefär likadan ut i hela landet, enligt facket. Eleven Samira Grönfors Palmroth beskriver att hon skulle behövt mer hjälp från skolhälsovården när hon mådde dåligt.

Positivt beteendestöd med modeller som PTR och check-in/check-out testas på Malmö International school efter utmaningar bland högstadieelever på skolan. Synsättet kräver både tålamod, ny- och omtänk.

Aisha är en av de grundskoleelever som med hjälp av coachning från Övergångsstället fått en tryggare övergång till gymnasiet. "Jag var stressad och osäker men fick hjälp att hantera det", säger Aisha när hon berättar sin historia.

En ung kille försöker hitta sin plats på ett elevhem i en ny stad. Samtidigt upptäcker han och nya vännen ett gäng mystiska videoband från 2005. I Daniel Sawka och Andreas Öhmans UR-serie ”Alla andra kan dra åt helvete” står unga mäns mående i fokus. – Men vi ville undvika pekpinnar, säger Andreas Öhman.

Tillgången till andra professioner än de reglerade är väldigt ojämn och därmed ojämlik, skriver ordförandena för Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter och Logopedförbundet. 

Många skolor kämpar med hög omsättning bland psykologer. Skolp­sykologernas arbetsbörda har ökat eftersom det saknas mentalvårds­tjänster för barn och unga.

Tillgången till andra professioner än de reglerade är väldigt ojämn och därmed ojämlik, skriver ordförandena för Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter och Logopedförbundet.