Skolan är avgörande i det suicidpreventiva arbetet, skriver Hilda Johnsson, sakkunnig skola och elevhälsa, Suicide Zero och Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet, Suicide Zero.

Elever i Luleå är positiva till att Luleå Gymnasieby anställt mer personal för att motverka psykisk ohälsa bland elever. Eleverna Nelly och Nova lyfter behovet av att skolor skapar mer utrymme för att prata om känslor.

Flickor mår allt sämre och det börjar synas i skolresultaten. Det är konsekvensen av en överkonsumtion av sociala medier i kombination med stress, otrygghet och stök i klassrummet. Därför måste skärmberoendet stoppas, skriver utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Skolans resurser används för att hjälpa barn som uppvisar symptom som tolkas som adhd, men lika gärna kan handla om något annat – nämligen sena kvällar framför skärmar. De här barnen är rastlösa, har svårt att koncentrera sig och blir lätt irriterade, men de ska inte medicineras för att vuxenvärlden inte tar sitt ansvar, skriver…

Rapporten handlar om hälsa – och om vad som påverkar möjligheten till hälsa – för elever inom komvux som anpassad utbildning. (pdf)

Införandet av betyg från årskurs 6 bidrog till ökad psykisk ohälsa, i synnerhet bland flickor. Det visar den första stora vetenskapliga studien på området. – Flickorna är mer känsliga för effekterna av betyg, kanske upplever de större press av att bli bedömda och att jämföras med kamrater, säger forskaren Anna Linder.

Enligt Skolverket känner var femte grundskoleelev och var tionde gymnasieelev otrygghet i skolan. Amanda Almroth, skolpsykolog, menar att otryggheten är en komplex fråga som påverkas av samhällskraven och skolans läroplan. Hon lyfter några av de absolut viktigaste faktorerna.

Att börja gymnasiet är ett stort steg – fullt av förväntan, men också av pirr och oro. Mathsarne Ekström, kurator på Rudbecksgymnasiet, har tagit fram en enkel övning som hjälper nya elever att landa. I en ny film berättar sju gymnasieelever om sin egen start – och hur oron med tiden byttes mot trygghet och…

Brådska och brist på resurser inom social- och hälsovården orsakar problem i skolan. Efter reformen 2023 har gränsen mellan utbildningen och vården blivit skarpare, vilket försvårar både samarbetet och kommunikationen. De finlandssvenska lärarna och rektorerna larmar om långa vårdköer.

Att ta bort specialpedagoger ur elevhälsan riskerar att urholka skolans förmåga att ge rätt stöd i rätt tid och skapar en klyfta mellan elevhälsa och pedagogik istället för att föra professionerna närmare varandra, skriver specialpedagogen Tina Trollefur.