På nyöppnade Bobergsskolan i Stockholm finns en stark samsyn när det gäller elevhälsans bredare uppdrag. Receptet för framgången är tätt samarbete, systematiskt kvalitetsarbete och en rejäl dos tillit.

Gymnasieundervisning har bedrivits på distans i över två månader. För många blir det allt svårare att hålla i rutiner och koncentrera sig på studierna. I Karlstad söker allt fler gymnasieelever stöd hos elevhälsan när distansundervisningen tär på elevernas psykiska hälsa. Hör förstaårseleven Anna Söderberg och Birgitta Larsson, skoldirektör. (webb-radio)

Covid-19 har påverkat det hälsofrämjande arbete för barn och unga kraftigt enligt en enkät som Reacta gjorde under maj månad till verksamheter som arbetar med barn och unga. Totalt svarar 83 % att det hälsofrämjande arbetet har påverkats av Covid-19. Framförallt har gymnasieskolornas hälsofrämjande arbete påverkats p.g.a. distansundervisningen medan grundskolornas i mindre utsträckning.

En ökad klyfta mellan elevhälsan och första linjens vård gör att en del unga som behöver stöd hamnar mittemellan. En av riskerna med det är att normala reaktioner kategoriseras i ett diagnossystem för att de unga ska kunna erbjudas hjälp, skriver Ann Hammerlid och Anna Thom Olin.

För elever som brottas med psykisk ohälsa har pandemin gjort situationen än mer allvarlig. Social isolering och färre rutiner kan få dem att må ännu sämre.

Videosamtal med kuratorn, sms från skolsköterskan. Digitala verktyg gör det möjligt för skolor att nå utsatta elever på distans – men vissa grupper går under radarn.

Tappad studiemotivation och brist på rutiner är något som påverkar landets gymnasieungdomar nu när distansundervisningen pågått i flera månader.

Att hjälpa elever som behöver extra stöd blir en utmaning när skolan stänger och undervisningen sker på distans. "De elever som riskerar att råka mest illa ut i gymnasieskolan är de som behöver skolan allra mest", säger Anna Ekström (S).

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt och far illa under coronapandemin. Men det finns stöd att få, både för barnet och för oroliga vuxna.

Oro, isolering och varsel i spåren av coronakrisen har lett till ökad psykisk ohälsa och ett större tryck på Psykologiteamet i Gnesta. Det berättar kuratorerna Karina Ljung och Lottie Svärdskog. "Det är många människor som mår dåligt".

Många oroar sig just nu för den pågånde coronakrisen, och ibland tenderar tankarna att ta över, menar kuratorn Karin Ljung. Men det finns en del knep att ta till för att stilla oron.