Sveriges elever vill ha en elevhälsa som fokuserar på tidiga insatser, välmående och trygghet i skolmiljön. De efterfrågar inte en sjukvårdsinriktad elevhälsa. Det visar rapporten ”Elevhälsa på elevers villkor” från Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.

Sveriges Elevråd, i samarbete med Tim Bergling Foundation och Sveriges Elevkårer, släpper rapporten Elevhälsa på elevers villkor – en rikstäckande undersökning som visar vad unga själva anser krävs för att skolan ska främja deras psykiska välbefinnande. (pdf)

Rött, gult, grönt och lila. De färgerna och en stark gemenskaps- och tillsammanskultur är det som har skapat framgången för elevhälsan på Öxnered skola i Vänersborg. "Elevhälsan är navet i vårt systematiska kvalitetsarbete", säger rektor Linda Forssén.

I Skolledarens undersökning kring hur skolledare upplever att elevhälsan fungerar fick vi många frisvar på frågorna. Här är några av reaktionerna.

58 procent av landets skolledare anser sig inte ha tillräckliga resurser för att täcka elevhälsans behov. Det visar Skolledarens egen undersökning.

Klasserna växer, klimatet hårdnar och den psykiska ohälsan ökar. I dag anser 8 av 10 lärare att det är ångestfyllt för många elever att göra muntliga framställningar, enligt Ämneslärarens granskning. "Talrädslan ökar lavinartat. Fler och fler elever får ett enormt ångestpåslag", säger högstadieläraren Anders Ludvigsson.

Skolan är avgörande i det suicidpreventiva arbetet, skriver Hilda Johnsson, sakkunnig skola och elevhälsa, Suicide Zero och Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet, Suicide Zero.

Elever i Luleå är positiva till att Luleå Gymnasieby anställt mer personal för att motverka psykisk ohälsa bland elever. Eleverna Nelly och Nova lyfter behovet av att skolor skapar mer utrymme för att prata om känslor.

Flickor mår allt sämre och det börjar synas i skolresultaten. Det är konsekvensen av en överkonsumtion av sociala medier i kombination med stress, otrygghet och stök i klassrummet. Därför måste skärmberoendet stoppas, skriver utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och jämställdhetsminister Nina Larsson.

Skolans resurser används för att hjälpa barn som uppvisar symptom som tolkas som adhd, men lika gärna kan handla om något annat – nämligen sena kvällar framför skärmar. De här barnen är rastlösa, har svårt att koncentrera sig och blir lätt irriterade, men de ska inte medicineras för att vuxenvärlden inte tar sitt ansvar, skriver…