Elever och personal i 48 högstadieskolor i Sverige, Tyskland, Slovenien och Kroatien kommer att få pröva en helt ny modell som ska leda till att färre elever drabbas av psykisk ohälsa i framtiden. Arbetet leds av Mittuniversitetet.

Den psykiska ohälsan hos dagens elever måste tas på största allvar. Men vägen framåt stavas inte kravlöshet och läxförbud. Elever mår bra av tydliga krav. Inte minst barn med koncentrationssvårigheter, skriver läraren Isak Skogstad.

Tankarna avbryts ständigt av Snapchat, de lyfter inte blicken från Instagram under promenaden från bussen. Hur mobilanvändandet påverkar hjärnan och ungas psykiska hälsa går inte att bortse från – eller vänta med att granska.

Generaldirektören vid Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, kallar det för ett skolpolitiskt misslyckande. Det är bara att hålla med, skriver Jonna Sima på ledarplats.

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt, det konstaterar Folkhälsomyndigheten i sin rapport. Press i skolan och tuffare krav för att få jobb är två av orsakerna. En tredje orsak är stress orsakad av sociala medier.

Prestationsångest och jakten på höga betyg gjorde att 19-åriga Teresa inte orkade att gå i skolan. Efter ett års paus från gymnasiet är hon nu tillbaka i skolbänken och hjälper samtidigt andra med psykisk ohälsa.

Bristerna i skolan pekas i en ny rapport ut som en viktig orsak till att fler tonåringar uppger att de är stressade och mår psykiskt dåligt. Oroande, anser experter – och skoldebattören Per Kornhall är kritisk till politikernas experimenterande med skolan.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat mellan 1985–2014. Vi har undersökt tänkbara orsaker till ökningen av psykisk ohälsa. Brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden kan vara två av orsakerna.

Under perioden 1985–2014 ökade andelen 13- och 15-åringar som rapporterade psykisk ohälsa i form av återkommande psykosomatiska symtom. I den här rapporten undersöker vi vad den utvecklingen kan bero på. (pdf)

Brister i skolans funktion har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Förändringar på arbetsmarknaden har troligen också påverkat. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

En granskning av ungas försämrade psykiska hälsa pekar ut situationen i skolan som en möjlig orsak.