Brister i skolans funktion har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Förändringar på arbetsmarknaden har troligen också påverkat. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

En granskning av ungas försämrade psykiska hälsa pekar ut situationen i skolan som en möjlig orsak.

Campushälsan på Örebro universitet har dragit ner på öppettiderna från fem dagar till en dag i veckan. Nu riktar studentkåren skarp kritik mot universitet.

Hur gör man för att få skolbarn att röra mer på sig? På Tärnsjö skola har man valt en ovanlig modell. Eleverna cyklar på kontorscyklar under lektionstid, samtidigt som de löser mattetal eller studerar geografi.

14 procent av eleverna i grundskolan har en svag teoretisk begåvning och en betydligt ökad risk att inte klara dagens kunskapskrav. Det hade elevhälsans yrkesgrupper kunnat tala om när läroplanen togs fram – men ingen frågade.

En ny modell för barnhälsan på förskolorna i Billdal har satt fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Hela arbetslaget involveras i regelbundna möten för ”barnens bästa”.

I fjol fick 12.600 barn och ungdomar i Stockholms län hjälp mot psykisk ohälsa från primärvården. Men stödet når inte ut jämnt över länet, fler får stöd i välbärgade områden än i utsatta förorter.

Det tog inte lång tid från det att nätläkarna fanns på marknaden till att eleverna insåg att de kunde utnyttja branschen till sin fördel, enligt biträdande rektorn Johan Lundström.

Elevhälsan i Umeå slutar att remittera elever till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eftersom de känner att det är lönlöst när eleverna bara bollas tillbaka.

Vad är viktigast att satsa extra på i skolan och klassrummet för att alla elever ska få samma möjlighet att lyckas – oavsett bakgrund?

Många lärare känner sig tyngda av att inte räcka till för eleverna. Skolkuratorn Ulla Kronqvist vill att skolkuratorns roll ska stärkas och trycker på vikten av ett förebyggande och systematiskt elevhälsarbete.