De ger vård och stöd till anhöriga och låter sina egna behov stå tillbaka. Barn som tvingas ta ett föräldraansvar hemma är en dold grupp i Sverige. För första gången har forskare vid Göteborgs universitet gjort en kartläggning av problemet.

Hon axlar gärna det tunga ansvaret för elevhälsan. Tillsammans med ett team av engagerade medarbetare möter rektorn Jannice Kloibhofer en skola i förändring.

Skolor saknar ofta strategier för hur elevhälsan ska planeras, genomföras och följas upp och många elever mår psykiskt dåligt. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen som granskat elevhälsan i årskurs 6-9.

Över 60 procent av flickorna i årskurs 6–9 uppger att de mått psykiskt dåligt under det senaste året – men endast 2 procent har träffat en skolpsykolog. Det visar en granskning av elevhälsan som Skolinspektionen har gjort.

Elever i grundskolan som mår dåligt eller är oroade träffar sällan en skolpsykolog. Det visar Skolinspektionens granskning av elevhälsans arbete på 25 grundskolor. De granskade skolorna saknar ofta strategier för hur det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet ska planeras, genomföras och följas upp.

Elevhälsans förebyggande arbete fungerar illa på flera skolor trots att många elever mår psykiskt dåligt visar en studie från Skolinspektionen, rapporterar SR Ekot.

Elevhälsans förebyggande arbete fungerar inte på många skolor, och många elever mår psykiskt dåligt. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Det psykologiska perspektivet saknas ofta i elevhälsan arbete. – De förebyggande insatserna är inte tillräckliga, säger Anna Blom, Skolinspektionen.

Allt tuffare krav ökar pressen på unga och gör att många mår dåligt. Det menar hälso- och sjukvårdsministern, som själv har erfarenhet av psykisk ohälsa. Men förutom mer pengar till elevhälsan lovar han inga statliga ekonomiska satsningar.

De riktade statsbidragen för elevhälsan behöver utvecklas och det behövs fler utbildningsplatser för ett antal olika yrkesgrupper. Det visar SKL:s rapport Nuläge och utmaningar i elevhälsan.

De riktade statsbidragen för elevhälsan behöver utvecklas och det behövs fler utbildningsplatser för ett antal olika yrkesgrupper. Det visar SKL:s rapport Nuläge och utmaningar i elevhälsan.

Det är stor skillnad mellan hur olika kommuner och fristående skolor satsar på elevhälsan. Den tid skolläkare och skolsköterska har per elev kan skifta avsevärt. Det leder till stor ojämlikhet i möjligheten till att han eller hon ska få stöd och hjälp i rätt tid, skriver Gudrun Brunegård (KD), oppositionsråd i landstinget i Kalmar.