Samarbete mellan skolledare, lärare och elever är det som skapar en bra gymnasieskola. Det säger Josefine Fälth, ordförande i Sveriges Elevkårer. "Jag vill att skolledare ska se oss som en resurs och jag tycker vi har fått stort gehör från dem i Sverige", säger hon.
Barn och unga kommer genom undervisningen i de kommunala grundskolorna kunna påverka framtidens Karlstad. Målet? Skarpa förslag för att växla upp klimatomställningen och skapa framtidstro.
Hur ska äldre elever vilja vara kvar på fritidshemmet? Lösningen på Klöxhultsskolan i Älmhult är att ge barnen stort inflytande över verksamheten, erbjuda utmaningar – och skärmtid.
Liberalerna vill minska otryggheten i skolan, och föreslår bland annat att det införs ordningsbetyg och ordningskontrakt som elever ska följa. Dessutom vill partiet slopa kravet på elevers medbestämmande kring ordningsregler.
På Jättestensskolan organiserar högstadieeleverna själva elevrådsarbetet och driver egna idéer. De vuxna är bollplank och ”möjliggörare”. Tydliga strukturer, utbildning och tätare möten har ökat engagemanget och stärkt elevernas inflytande på sin skolvardag.
På Almunge förskola utanför Uppsala läggs fokus på att allas tankar har lika värde oavsett ålder och utbildning. Barnen får öva på att göra sin röst hörd, och även i personalgruppen månar man om att alla ska få säga sitt.
Samhället ropar efter människor med demokratiska värderingar. För det krävs lärare som visar verkligt intresse för sina elever och en skola där barn och unga är delaktiga i beslutsprocesser och utvecklar ansvarskänsla, skriver Eva-Lotta Hultén, journalist och författare.