Stora kommunala skillnader gör gymnasielagen för unga nyanlända till ett lotteri. Och många ungdomar har dragit en nitlott. Men de allvarligaste bristerna går att åtgärda inom rimlig tid, skriver Hanna Scott, jurist och licentiand och Anders Roos, juris, Skåne stadsmission.
Oklarheter om gymnasielagen, som gett ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige om de studerar, gör att riksdagens socialförsäkringsutskott ber Migrationsverket och Skolverket att komma och förklara läget.
De olika tolkningar av gymnasielagen som Migrationsverket och SKL gör, där 750 ungdomar nu tvingas lämna sina boenden hos Migrationsverket - visar ännu en gång på hur omöjlig sådan lagstiftning är, enligt Moderaterna.
Ungdomar med tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt gymnasielagen får inte bo kvar på statliga anläggningsboenden enligt Migrationsverkets tolkning. SKL är kritiskt till konsekvenserna.
MP medger att de såg problem med gymnasielagen redan när de tog fram den. Nu vill partiet lösa situationen med ännu en ny lag för att de ensamkommande ska få stanna.
Den skulle bli en andra chans – men kallas en långsam avvisning. Gymnasielagen beskrivs som en hinderbana full av falluckor. Nu söker tusentals förlängning.
Idag saknas det en statlig utbildning för handledare i Sverige vilket försämrar nyanlända elevers förutsättningar att nå målen i skolan. Madeleine Médoc och Linda Andersson har skrivit en handbok för studiehandledare, rektorer och ämneslärare.
Gå inte över ån efter vatten! Den arbetskraft företagen behöver finns här! Jag pratar om de ungdomar som idag har tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier och som snart kommer ut på arbetsmarknaden, skriver Eva Brandsma, ordförande Frivilliga familjehem på Värmdö, en ideell förening som stöttar ensamkommande, i en replik.