Hur återanvänder man spillmaterial på ett sätt som skapar nya lärandesituationer? Vi frågade tre lärare i praktisk-estetiska ämnen.

Vi ber ledarskribenten i fråga att återkomma när hon har tagit del av den forskning som finns om de estetiska ämnenas betydelse för barn och unga och ser fram emot en nyanserad diskussion baserad på vetenskapliga teorier och forskning, skriver flera tunga företrädare i en replik till DN:s Susanne Nyström.

Slöjdläraren Helena Högström närde en dröm i fem år och nu har den blivit verklighet: En eftermiddag i veckan har hon ”slöjdis” på fritids. "Jag blir en brygga mellan skolan och fritids och barnen älskar att vara där". ”Vi vill ha slöjdis varje dag”, säger de.

Det minsta vi kan begära är att slöjdkritikerna tar en titt på bild- och slöjdämnenas kursplaner innan tvärsäkra och felaktiga konstateranden görs. Det skriver Anette Göthlund, professor i bildpedagogik på Konstfack.

En alltför genomteoretiserad skola där man inte får använda och uppöva sina estetiska och praktiska förmågor skapar människor utan sin fulla potential. De blir i en viss mening handikappade människor. Vill vi ha och vara sådana människor, frågar sig Jan Sandgren, fd. kanslichef för lärarutbildningen vid Umeå universitet.

Med Sveriges största morgontidning som plattform kan Susanne Nyström sparka på lärare i estetiska ämnen i skolan. Som lärare i det estetiska facket kan vi emellertid inte låta ledaren gå förbi oemotsagd, skriver gymnasielärarna.

Ska vi klara dagens och framtidens utmaningar som den gröna omställningen och välfärdens finansiering behöver vi fler som jobbar. Ett utbildningssystem som bättre möter arbetslivets behov är en viktig förutsättning för det, skriver företrädare för Transportföretagen, Teknikföretagen, Byggföretagen och Visita.

På Oxievångsskolan i Malmö skänks elevernas slöjdarbeten till välgörande ändamål. Det ger undervisningen en naturlig koppling till frågor om social och ekologisk hållbarhet samtidigt som det skapar motivation och engagemang i arbetet.

Lärare i praktiskt-estetiska ämnen lämnar läraryrket i högre grad än andra lärare. Orsaken? Den tuffa arbetsmiljön.

Inte ens när länder som lyckats bra i Pisa-test värderar estetiska ämnen och kreativitet högt för samhällsutvecklingen och individens välbefinnande tar politikerna sina händer från ögon och öron, skriver Carsten Brosjö, ämneslärare i teater.

Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.

Det är frustrerande att fortfarande, efter sju år som yrkesverksam, få höra vårdnadshavare och skolpersonal uppmana niondeklassare att ”bli något” istället för att gå Estetiska programmet, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.