Sva-podden gästas av Helena Olsson och Emma Strandberg från Teamet för nyanlända och flerspråkiga elever. De berättar bland annat om sin verksamhet i kommunen, vikten av de nätverksträffar de anordnar för lärare som arbetar med svenska som andraspråk och vilket bedömningsstöd som finns. (webbradio)

För skolan blir budskapet extra tydligt: språken är mer än bara kommunikation – de ger nycklar till identitet, kultur och nya perspektiv. Flerspråkighet ger fördjupning och färgsättning i lärande och undervisning, skriver läraren Erik Cardelus.

Två år efter att arbetet med riktade insatser för flerspråkiga elever startade i Jönköpings kommun har förändringen satt tydliga spår. På Österängsskolan och Södergårdsskolan har utvecklingen vuxit fram inifrån – genom gemensamt lärande, förflyttat ledarskap och ett nytt sätt att organisera för undervisning. Här står språket, tilliten och delaktigheten i centrum.

A study from the National Literacy Trust shows that multilingual students in the UK read more for pleasure and engage with a more diverse variety of texts than their monolingual peers, researcher Sabine Little writes.

På Lillholmsskolan talas uppåt 60 språk och många elever vill läsa böcker både på svenska och på sitt modersmål. Tack vare Mångspråksbiblioteket kan skolbiblioteket erbjuda litteratur på många av elevernas språk.

Genom studiehandledning hjälper modersmålsläraren och försteläraren Reeman Akily elever att hitta olika sätt att lära sig och förstå skolämnena. För henne är det viktigt att förtydliga sitt uppdrag och vilket stöd som ämnesläraren och eleven kan få.

En gång dansade hundratals finnar tango på helgerna. Mataffärerna sålde traditionella finska livsmedel. Nu är finskan som bortblåst ur Göteborgs gatubild – och de sverigefinska barnens intresse för språket svalnar. Men på Skogomeskolan finns de som går mot strömmen.

Moroten, så heter ett projekt som Sunnadals förskolor drivit tillsammans med Linnéuniversitetet för att flerspråkiga barn ska lära sig svenska. Och två års arbete har gett resultat berättar Ellenor Björnlund, rektor på förskolorna i Kungsmarken.Bland annat handlar det om föräldrarnas arbete med barnens språkutvecklingen.

För att klara ett ämne behöver eleverna både behärska de ämnesspecifika begreppen och de allmänna skolorden. Det visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. – Man behöver jobba med språk i alla ämnen men det är långt ifrån alla lärare som gör det, eftersom de inte hinner, säger forskaren Alejandra Donoso.

Det finns mängder av förslag på hur läskrisen ska hanteras, men alldeles för lite handlar om de utmaningar som andraspråkselever möter. Det anser Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som i höst gör en informationssatsning om den undervisning som krävs för barn med andra modersmål.

Efter två decennier av passiv politik i språkfrågan är det bråttom med en handlingsplan så att Sverige kan tillgodose den språkliga kompetens som är nödvändig i det globala samhället, skriver fem forskare och två företrädare för Goethe-institutet.

Karin Pettersson arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), och har under 20 år varit lågstadielärare på skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. I den här intervjun svarar hon på frågor om hur den tidiga läsundervisningen behöver anpassas för att stärka flerspråkiga elevers lärande.