Folkhögskolläraren Cilla Dahl Andersson har valts in i riksdagen. Nu vill hon bli folkbildningens röst. "Man måste bry sig om samhället om det ska gå i den riktning man vill," säger hon.

Vilken betydelse har folkbildningen för demokratin i en tid av AI, desinformation och ett alltmer splittrat samhälle? När Bokmässans stora folkbildningstema invigdes lyftes vikten av kritiskt tänkande, mänskliga möten och förmågan att värdera information.

Vad är det som gör folkhögskolan speciell och vad är det bästa med att arbeta där? Vi mötte tre lärare på Bokmässan som berättade om friheten, mötena med deltagarna och glädjen i att lära tillsammans.

Sverker Sörlin hyllar folkhögskollärarna och deras betydelse för tilliten i samhället på Bokmässan. Själv minns han sin tid på folkhögskola med värme och menar att lärarnas arbete är viktigare än någonsin.

 Med mobilen och AI i centrum har Per Zetterfalk skapat en spetsutbildning i modernt berättande på Birka folkhögskola."Vi är i en brytningsperiod. Det handlar inte om att göra de tekniskt snyggaste filmerna", inte alls, säger han.

Svensk folkbildning är på många sätt unik, men kanske inte alltid av de skäl man tror. Efter fem år med europeiska utblickar har det blivit tydligare vilka styrkor som är värda att värna, skriver Gustav Fridolin, folkhögskollärare och forskare, i en krönika.

På Tornedalens folkhögskola möter läraren Sanna Vähäkangas deltagare från hela landet som vill ta tillbaka sitt språk. Genom distansundervisning i meänkieli hittar de både språket och en gemenskap.

Folkhögskolans finansiärer anpassar stödet för att utbildningsformen ska uppfattas som mer relevant och aktuell. Det kan handla om ökat fokus på yrkeskurser, visar en rapport som Folkbildningsrådet har beställt.

På söndag är det val. Allt snurrar snabbare – samtidigt som politiken blir hårdare. Men bakom utspelen finns konsekvenser som påverkar samhället på riktigt. I dag skriver Maria Maunsbach från en folkhögskola om folkbildning och mjukhet.

Valet närmar sig med stormsteg. Lotta Edholm (L) och Magnus Manhammar (S) lyfter fram vad som behöver prioriteras de kommande fyra åren. Men med den pressade ekonomin befarar Tomas Rosengren, från Sveriges Lärare, att fler folkhögskolor kommer tvingas att läggas ner nästa mandatperiod.

Folkbildningsrådet har utifrån registerdata från Statistikmyndigheten SCB analyserat hur det har gått för deltagare efter yrkesutbildningarna. Resultaten visar att omkring hälften av deltagarna är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år, och att andelen fortsätter att öka efter tre år, då en majoritet av deltagarna är etablerade. (pdf)

Drygt hälften av dem som slutfört en eftergymnasial yrkesutbildning på folkhögskola är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år. Men skillnaderna mellan utbildningar och deltagargrupper är stora, visar en ny rapport från Folkbildningsrådet.