Dagens debatt om skolan handlar om vilka skolor som ska få konkurrera om eleverna. Den borde istället handla om själva tävlingen, skriver tre forskare bakom en ny studie.

Dansk forsker har spurgt en række folkeskolelærere, hvad de mener er god skoleledelse. Han peger på tre ting, som ledere skal gøre, hvis de vil være på rigtig god fod med deres ansatte.

Gör som i Göteborg – samverka med forskare för att ta fram lösningar som faktiskt leder till förändring. Och ta ett gemensamt ansvar i förvaltningen med grundsynen alla elever är våra elever – det är en framgångsfaktor, skriver Torbjörn Hanö, författare och tidigare skolledare.

I dag er der 'kickoff' på det nye Videnscenter mod skolefravær. Seks medarbejdere med sekretariatschef Anne Vestergaard Jensen i spidsen vil samle viden og forskning om, hvordan man forebygger fravær, som fylder stadig mere i folkeskolen.

Skolfrånvaron är ett stort problem för svenska skolor, men ingen vet hur stort problemet är eftersom det inte finns något nationellt frånvaroregister. Nu bygger Handelshögskolan i Stockholm upp ett eget register för att kartlägga frågan. Projektledaren Ema Demir säger att det finns för lite kunskap i ämnet, och om konsekvenserna för eleverna.

I december 2025 beslutade regeringen att reformera lärarutbildningen. En del av reformen är att kognitionsvetenskap ska ges större utrymme i utbildningarna. För att stärka genomförandet av reformen får Vetenskapsrådet nu i uppdrag att finansiera en forskarskola i kognitionsvetenskap som ska bidra till utvecklingen av lärarutbildningarna.

Liberalernas statssekreterare Erik Scheller lämnar regeringskansliet och får jobb som generaldirektör på Skolforskningsinstitutet. Det är en myndighet som lyder under utbildningsdepartementet – som Scheller tidigare varit chefstjänsteman för.

Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar Margaretha Häggström, docent vid Valand/HDK.

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Hur utvecklar vi undervisningen så att elevernas lärande stärks? Den frågan stod i centrum när gymnasielärare från hela regionen samlades på Karlstads universitet för årets Ämneslärardag den 17 juni.

Redan på lågstadiet kan matteelever koppla samman algebra med komplexa samhällsfrågor. Yngre elever har stor förmåga att resonera om strukturer, mönster, samband, relationer och hållbarhetsfrågor, visar en ny studie.

Varierad undervisning behövs för att eleverna ska utveckla analytiskt skrivande, visar en översikt från Skolforskningsinstitutet. –"Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop," säger forskaren Alf Sjöblom.