För att förskolan ska kunna ge alla barn samma förutsättningar behövs bedömning. Och bäst är att inte bara bedöma själva verksamheten utan även det enskilda barnets utveckling och lärande. Det visar aktuella forskningsstudier av Monica Ehrström och Eva M Johansson.

Forskere ved NTNU har spurt lærere og elever ved seks videregående skoler om erfaringene med karakterdempet hverdag. Resultatene spriker. 

Bostadssegregationen leder till en uppdelad förskola. Att högutbildade föräldrar dessutom, i högre grad, väljer fristående skolor för sina barn späder också på segregationen. Det visar ny forskning vid Uppsala universitet. Men på förskolan Kamomillen i Årsta i Uppsala är barngrupperna blandade – mycket tack vare området runt omkring.

Är du högutbildad? Då är sannolikheten stor att du söker dig till förskolor där barnens föräldrar har liknande bakgrund som du själv har. Segregationen börjar redan i förskolan.

Lego Fondens mange millioner til forskning i 'legende læring' vil få stor betydning, lyder det fra landets eneste legeprofessor, som er forskningsansvarlig for Lego-finansierede ph.d.'er. Men der mangler flere svar på, hvordan leg får mere plads i skolen, mener hun.

Senare skolstart kan minska risken för depression och trötthet hos tonåringar. Det visar en ny studie vid Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (Nasp), rapporterar Sveriges radio Ekot.

Om ungdomar börjar skolan en timma senare, sover de 30 minuter längre. Då minskar risken för depression med 10 procent, visar ny svensk forskningsstudie.

Skrivundervisning på lågstadiet handlar ofta om att knäcka skrivkoden och mer sällan om texternas innehåll. Det konstaterar forskaren Oscar Björk vars avhandling om elevers skrivande i tidiga skolåren nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Nu ska fritidshemmens betydelse för elevers lärande undersökas i ett nytt FoU-program. – Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.

Forskning visar att rytmiska musikaktiviteter, ramsor och sång är effektiva sätt att utveckla fonologisk medvetenhet, ordförråd och uttal, skriver Ulf Jederlund, fil. dr i specialpedagogik, musikpedagog/-terapeut, leg. psykoterapeut.

Det är lätt att hålla med om Helena Wallbergs slutpoäng. Vi instämmer helt i att ”[…] viktigast av allt [är vad det som lärare gör] får för effekter på elevers lärande.” Det är därför vi behöver granska ansatser som ”differentierad undervisning” (DU) och ”anpassning till elevers olika lärstilar” och vad de resulterar i, när de översätts…