Skolreformerna 2011, då bland annat betyg och nationella prov i årskurs sex infördes, kan vara en orsak till att elever mår sämre och är mer stressade.  

Förskolebarns förutsättningar att lära sig språket skiljer sig stort mellan olika förskolor, visar en ny studie. Vi ser att kvaliteten blir sämre över tid, säger Elisabeth Mellgren, en av forskarna bakom studien.

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömn som en främjande faktor för att eleverna ska vara framgångsrika. Det konstaterar forskaren Malin Jacobsson vars avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Skönhet kan påverka betygen – enligt en ny forskningsstudie från Lunds universitet som nu stöter på patrull. Studenter som undersökts har nämligen inte vetat om det, rapporterar Sydsvenskan.

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det konstaterar Kristina Hunehäll Berndtsson vars avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Bilden av en doktorsavhandling som en självständig intellektuell prestation som ger ny kunskap stämmer allt mer sällan.

Forskning inom konst eller humaniora varken kan eller bör likna naturvetenskaplig forskning. Därför är del fel att som GP:s Mikaela Blomqvist kritisera Valands projekt utifrån dess avsaknad av vetenskaplig metod, skriver Anna Grönlund.

En analys av omkring 500 000 barn mellan ett och fem år gamla visar att de redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, skriver flera forskare inom bland annat utbildningssociologi

Det syns inga skillnader i skolresultat mellan måttligt för tidigt födda barn och fullgångna barn, visar en studie från Umeå universitet.

Idag kan nästan alla kommunicera med det skriva språket, men skolan är fast i en produktion av korrekta texter, anser forskaren Erika Sturk. "Vi lever i ett skrivsamhälle. Därför måste fler perspektiv på vad skrivande är in i undervisningen", säger hon.

Linköpings universitet satsar 2,2 miljoner kronor årligen under fyra år på forskning kring fritidshem. De menar att det behövs fler behöriga lärare och mer vetenskap på området.

Forskningsläget är tydligt: lärarledd undervisning är det bästa sättet att säkra kunskapsresultaten hos skolelever. Att utbildningsetablissemanget håller fast vid elevstyrda metoder äventyrar Sveriges framtid som kunskapsekonomi, skriver Hannes Snabb, lärarstudent och utbildnings- och integrationspolitisk talesperson för Liberala studenter.