Frågan om forskningens oberoende är viktig, men det är statens dominans som är hotet mot den akademiska friheten, inte att privata stiftelser finansierar forskning. Det skriver John Norell Fria Moderata Studentförbundet och Jonathan Stefansson, Handelshögern.

Handelshögskolans rektor vill vaccinera svenskt kulturliv och forskning mot ”mörka krafter” med pengar från miljonärer. Men en friskolekoncerns sponsring av skolforskning övertygar inte mig.

Sverige ska vara ledande inom forskning. Regeringen satsar därför på forskning av hög kvalitet i hela landet och bland annat ökar de årliga anslagen per helårsstudent från 12 000 kronor till 17 500 kronor. Nu presenteras förslaget på fördelning av medel till forskning vid universitet och högskolor i samband med vårändringsbudgeten för 2021. Förslaget bygger…

Femårsplaner får oss att tänka på brödköer och Trabanter. Men varför tillåts dessa idéer fortfarande styra svensk forskning? skriver Adam Danieli, Timbro.

När Andreas Göransson började sin forskning hade han nog helt andra tankar om hur hans disputation skulle se ut. Nu blev det ett onlinemöte med opponenten i ett rätt alldagligt rum på universitetet.

Nu kan lärare på folkhögskola ansöka till forskarskola vid Linköpings universitet.

Mats Berglund (MP): Men det är farligt är att tro att det fullt ut skulle gå att avvärja hotet genom regleringar om akademisk frihet eller ens genom grundlagsändringar.

Myrdalpriset 2020 tilldelas Helena Holmlund, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, för artikeln ”Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan?” som publicerades i tidskriften Ekonomisk Debatt nr 3, 2020.

Akademisk frihet omfattar forskarens rätt att välja ämne och metod för sin forskning, liksom de val högskoleläraren gör i sin undervisning. Denna frihet är en stöttepelare i ett demokratiskt samhälle, skriver Anna-Karin Wyndhamn.