Alltför få går yrkesprogram på gymnasiet och många unga saknar den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. De som sedan blir arbetslösa fångas inte upp på ett effektivt sätt – det ökar risken för att unga hamnar i kriminalitet, skriver Alexandru Panican, professor i socialt arbete.

Är undervisningsmetoden ”no excuses” lösningen för skolor med låga resultat i utanförskapsområden? Vad säger forskningen – och vad säger kritikerna? Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN, och Anneli Einarsson, lektor vid Malmö universitet, diskuterar med Andreas Ericson. (webbradio)

Elever i åttan och nian på Engelbrektsskolan i Borås kommer få en timmes sovmorgon varje dag, med start i höst. Det är en del av en forskningsstudie på högskolan i Jönköping där forskarna hoppas på att en senare start på dagen ska leda till bättre skolresultat och mående hos eleverna. (webbradio)

Ekonomiprogrammet har blivit det populäraste gymnasieprogrammet. Det kan ha att göra med ungdomars intresse för pengar och rikedom, enligt forskare.

Klassrummet är oumbärligt och nu vet man varför. I forskarna Agneta Gulz och Magnus Haakes nya bok ges svaren. – Klassrummet är det enda som fungerar i verkligheten. Ett fysiskt och socialt rum under ledning av en eller flera lärare. Vi vet också varför andra alternativ är sämre, säger Agneta Gulz.

Över 600 lärare mötte forskare inom undervisning och lärande på Lärarnas forskningskonvent i Göteborg på måndagen. Nästa år planeras två motsvarande arrangemang. Vi får forskningen serverad på ett silverfat, säger Petra Johansson från Eriksboskolan i Göteborg.

Varför läser pojkar sämre än flickor? Det är en av många frågor som ska diskuteras på Lärarnas forskningskonvent. – Vissa orsaker kan man räkna ut med knäna, säger Michael Tengberg, professor vid Karlstads universitet.

Lärare vet väldigt lite om hur deras elever står sig jämfört med elever på andra skolor. Det saknas helt enkelt relevanta kunskapsmätningar, visar en ny rapport. ”Att återkoppling leder till att vi förbättrar oss har vi alltid vetat. Men det verkar ha glömts bort eller undertryckts medvetet”, säger professor Magnus Henrekson.