Tydligare uppdrag och bättre förutsättningar för forskande lärare. Det är de viktigaste förslagen för praktiknära forskning som utredaren Cecilia Christersson har lämnat till regeringen.

Mentorsuppdraget tränger in i förberedelserna av undervisningen och läraren får svårt att bestämma över och planera sin arbetstid.

Bättre lärarutbildning – och i förlängningen bättre förutsättningar för lärare. Det ska bli resultatet av det förslag som i dag lämnades över till regeringen.

Idag presenterade regeringens särskilda utredare, Cecilia Christersson, betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. "Men det måste också finnas något att samverka om. Utan tillräckliga forskningsmedel så finns en risk för att utredningens förslag ändå inte får någon verkan", säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund. Det behövs både mer direkta forskningsmedel till lärosätena och mer…

Hur kan lärosäten och skolhuvudmän skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen ska vila på? I betänkandet "Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring" kartläggs och redogörs för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning (pdf).

Praktiknära forskningsprojekt kan kräva förändringar i skollagen, särskilda samverkanstjänster på lärosätena så att forskare kommer ut i skolan, översyn av examensordningar så att framtida lärare och förskollärare får kunskap i forskningsmetodik. Det är några huvudpunkter i det betänkande Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, lämnar i dag till regeringen.

Tisdagen den 6 mars överlämnar Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan sitt betänkande till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Till hösten startar en ny forskarskola i idrottsdidaktik. Målet är att stärka kvaliteten på lärarutbildningen i idrott och hälsa. Målgruppen är ännu ej disputerade lärar­utbildare.

Detta är del 5 i en granskning av hur genusvetenskapens teorier blir alltmer dominerande på svenska universitet och på många andra områden. Del 1, del 2, del 3 och del 4.

Hjärnforskningen vinner mark i skolan. Råden duggar tätt. Lärare gör sitt bästa för att ta till sig rönen – om vad elever behöver för att må bra och prestera bättre. Men med trenden följer också risk för trivialisering och överdrifter.

Det finns förvånansvärt lite forskning att luta sig emot när det gäller skolor och dess utformning. Det är därför mycket magkänsla i beslutet om Ulricehamns framtida högstadieskola, skriver Henrik Ericksson på ledarplats.

Svensk högre utbildning och forskning har svårt att klara den internationella konkurrensen, skriver Agneta Bladh, särskild utredare Internationaliseringsutredningen.