Trots kritik från den avgående myndighetschefen och från oppositionen säger sig Gustav Fridolin vara nöjd med institutets verksamhet.

Skolforskningsinstitutet kommer inte kunna utlysa nya forskningsprojekt 2019 om inte medel tillförs i nästa budget. Samtidigt får fyra andra lärosäten pengar för en försöksverksamhet som rör samma typ av forskning.

Smarta mobiler har samma funktioner som datorer och Ipads. Ändå anses de ofta vara ett problem snarare än en pedagogisk resurs i skolan, konstaterar Torbjörn Ott i sin nya avhandling.

Vad är viktigast att lära sig i skolan: social kompetens eller intellektuell förmåga? Enligt en avhandling vid Göteborgs universitet är svaret entydigt. De som redan i grundskolan visa sig intelligenta löper mindre risk att bli arbetslösa efter avslutade studier.

Skolforskningsinstitutet fick in 94 ansökningar från 21 lärosäten i årets utlysning av forskningsmedel. Valet föll på fem projekt från tre olika universitet som får dela på 20 miljoner kronor.

Just nu pågår ett stort forskningsprojekt där 15.000 skolbarn över hela landet hjälper forskarna att följa höstens framfart över landet. Några av de unga forskningsassistenterna finns på Stommenskolan utanför Töcksfors.

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten, menar forskaren Torbjörn Ott. "Min översikt visar att mediedebatten är väldigt ensidig och mest skildrar de negativa aspekterna med mobiltelefoner i skolan", säger han.

I dag, måndag den 25 september, ledde Helene Hellmark Knutsson samtal inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket. Regeringen har initierat en nationell samling där parterna inom skolans område bjuds in för att diskutera hur läraryrket ska kunna stärkas.

En förskola på vetenskaplig grund är möjlig. Men för att åstadkomma den behövs en gemensam kunskapsbas och en samsyn om vad denna bas innebär och hur den ska tolkas, skriver Sofia J Frankenberg, fil. dr, lektor och leg. psykolog.

SLUTREPLIK DN Debatt 10/9. För att forskarsamfundet ska bli mindre sårbart för externa påtryckningar krävs en integritet som bara kan utvecklas om forskare sinsemellan tar relevansfrågor på lika stort allvar som metod- och karriärfrågor, skriver Mats Alvesson och Roland Paulsen.

Att pedagogisk forskning ofta baseras på intellektuella luftslott har varit känt i decennier. Det mest intressanta med debatten kring Enqvists artikel var snarare hur många proffstyckare och politiker som slöt upp för att attackera pedagogerna, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Politiker måste skapa förutsättningar för långsiktiga forskningssatsningar när det gäller komplexa samhällsutmaningar. Det skriver Cecilia Christersson och Björn Johnson, vicerektor respektive docent i socialt arbete vid Malmö högskola.