Universitet och högskolor har det senaste decenniet fått väsentligt ökade resurser till forskning. Det visar UKÄ:s kartläggning av deras forskningsfinansiering.

I veckan fick jag den cred jag förtjänar. Torkel Klingberg, hjärnforskare vid Karolinska institutet, slog fast att hjärnan är mer formbar än man hittills har trott: ansträngning ger resultat, skriver Susanne Nyström i en krönika.

Det har gått inflation i professorstiteln. Det stora ­fler­talet är internt befordrade lektorer som inte behöver ha visat sig ­bättre än andra i en konkurrenssituation. Det skriver Mats Alvesson och Erik J Olsson som båda forskar vid Lunds universitet.

Fyra av tio forskarutbildade lärare och förskollärare återvänder inte till sina skolor efter examen. Trots att det är syftet. Det visar en uppföljning av de statliga forskarskolorna som riksdagens utbildningsutskott låtit göra.

40 procent av de lärare som forskat inom ramen för de statliga satsningarna på forskarskolor väljer att inte återvända till skolan efter examen.

Den forskningspolitiska propositionen är ambitiös, innehåller nya pengar och många goda ambitioner. Men det finns en stor och allvarlig brist som denna proposition alldeles för lättvindigt skjuter ifrån sig: studenterna, skriver professorerna Mats Benner och Sverker Sörlin.

I morgon, tisdagen den 29 november, bjuder Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, in till ett fördjupande presseminarium om den forskningspolitiska propositionen på Utbildningsdepartementet.

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

I propositionen presenterar regeringen sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Syftet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

I dag var det Forskarfredag i Västerås. Det var olika forskare från Mälardalens Högskola som presenterade sina arbeten för allmänheten.

Satsa på strategiska forskningsåtgärder för att möta vår tids samhällsutmaningar i skolan, skriver Tony Mufic, utbildningsdirektör Stockholms stad, och Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous, m.fl.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför investerar regeringen i att bygga ett modernt kunskapssamhälle med högkvalitativ forskning som stärker närings- och samhällslivet i hela Sverige.