Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

I propositionen presenterar regeringen sin syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Syftet är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

I dag var det Forskarfredag i Västerås. Det var olika forskare från Mälardalens Högskola som presenterade sina arbeten för allmänheten.

Satsa på strategiska forskningsåtgärder för att möta vår tids samhällsutmaningar i skolan, skriver Tony Mufic, utbildningsdirektör Stockholms stad, och Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous, m.fl.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför investerar regeringen i att bygga ett modernt kunskapssamhälle med högkvalitativ forskning som stärker närings- och samhällslivet i hela Sverige.

En ny studie, utförd vid Linköpings universitet, uppmärksammar det ökade fusket i forskarvärlden. Trenden kan dock komma att ändras i framtiden.

Petra Persson är en av Sveriges mest lovande unga nationalekonomer. ”Jag tror att man måste göra ändringar i skolan, men jag tror inte att lösningen är att vara utan marknad”, säger Petra Persson.

Politisk opinionsbildning hör inte hemma på universiteten. Om vänsteraktivister får egna forskningsinstitut, varför skulle inte högerradikalerna få samma sak?

Vi gläds åt att så många tycks vara eniga om det huvudsakliga innehållet i vår artikel att tiden är inne för en omfattande satsning på fasta forskningsresurser med fokus på lärande och utbildning, skriver företrädare för lärare, skolledare, forskare och kommuner.

Utbildningsvetenskapen måste prioriteras. I höst har regeringen chansen när den lägger fram sin nya forskningsproposition, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.  

Svenska skolelever hjälpte förra året forskare att gräva ner över tretusen tepåsar i skog och mark. Massexperimentet Tepåseförsöket undersöker hur jordens nedbrytningsförmåga ser ut runtom i landet och hur den kan komma att påverkas av klimatförändringarna.

Jan-Eric Gustafsson, Sverker Sörlin och Jonas Vlachos lämnade i förra veckan ifrån sig en av de senaste årens bästa och viktigaste rapporter om den svenska skolan. Den heter ”Policyidéer för svensk skola", och jag uppmanar varje person som läser det här inlägget att ladda hem och läsa den. Det skriver Per Kornhall.